Därodlat

Den 68-årige Kungsbackabon Ingemar Johansson har arbetat som grönsaksbonde i över 30 år. De senaste tio åren har han även odlat squash, en grönsak som växer snabbt när vädret är varmt. En kalassommar som denna fick Ingemar Johansson också en rekordskörd. Men när han kontaktade sin grossist i juli hade grossisten redan köpt in squash från Holland och var inte intresserad av några plantor från Kungsbacka. Skörden, närmare sex ton, fick därför ligga kvar och ruttna på fälten.

– Har man som jag odlat grönsaker i över 30 år, så vet man att det är så här. Jag överlever, men visst är det galet när undersökningar visar att både handeln och konsumenterna säger att de vill köpa svenskt, sa Ingemar Johansson till Kungsbackas lokaltidning Norra Halland.

Ingemar Johansson var inte den enda som tyckte att det hela var galet. Nyheten spred sig snabbt i sociala medier och många konsumenter upprördes över att svenska grönsaker fick ruttna bort till förmån för holländska grödor.

Att det finns utländska grönsaker i affären under sommarhalvåret får konsumenterna vänja sig vid. Under perioden 1980–2011 har vår konsumtion av färska grönsaker ökat från 22 till 47 kilo per person och år. Samtidigt blir grönsaksodlarna allt färre. Den svenska produktionen räcker helt enkelt inte till. Hos Coop, till exempel, är strax över häften av alla grönsaker svenska, av dem som man köper in under sommarmånaderna juni och juli.

Men den otillräckliga produktionen av svenska grödor är inte hela förklaringen. Även våra konsumtionsvanor bidrar till att utbudet ser ut som det gör, förklarar Gunilla Nordberg, ordförande för branschorganisationen Gro.

– Vi har blivit bortskämda och förväntar oss att alla grönsaker ska finnas i affären där vi handlar. Vi accepterar inte att vissa grönsaker tar slut då och då.

För att kunna garantera ett stabilt utbud, måste grossisterna helt enkelt köpa in utländska grönsaker. Ofta skrivs avtalen med utländska leverantörer innan grossisterna och livsmedelsföretagen vet hur det svenska sommarvädret kommer att bli.

Den allra mest avgörande faktorn är dock priset. De svenska tomatodlarna, till exempel, har svårt att konkurrera med de billiga holländska tomaterna och står därför bara för 20 procent av utbudet i affärerna. Holland, som är den största exportören av tomater till Sverige, odlar i stora anläggningar och kan pressa ner kostnaderna. En lägre beskattning på energi, andra regler för växtskyddsmedel och en längre säsong bidrar ytterligare till att Hollands konkurrenskraft ökar.

För att ta reda på hur den svenska grönsaksproduktionen kan öka tillsatte regeringen en utredning i fjol som planeras att vara färdig i mars nästa år. Men att Sverige i framtiden skulle bli självförsörjande när det gäller exempelvis tomater tror inte Lars-Erik Lundkvist, en av utredningens experter.

– Det är orimligt. Men vi skulle kunna komma upp i 30–40 procent. Men då krävs att både konsumenter och grossister är beredda att betala lite mer.

För trots att efterfrågan på svenskodlat ökar visar försäljningssiffrorna att det fortfarande är priset som i stor utsträckning avgör vilken tomat eller squash vi väljer i grönsaksdisken.

Fakta | Spenatsäsong

Fortfarande är det säsong för många svenska grönsaker. Här är ett urval:

Blomkål, broccoli, fänkål, gurka, isbergssallad, kronärtskocka, kålrabbi, kålrot, lök, mangold, majs, morot, palsternacka, paprika, potatis, purjolök, rotselleri, rädisor, rödbetor, salladskål, sockerärter, spenat, stjälkselleri, tomater, vitkål och zucchini.