De cyniska psykiatrerna

Programledaren kunde inte riktigt dölja sin förvåning när hon försökte få psykiatern Ola Gefvert att förklara hur han resonerade i Noras fall.

– Det låter när man lyssnar på dig som att det pågår någon slags kamp mellan dig och Nora, säger hon.

Ja, Nora var bara ute efter att störa behandlingen, förklarade Ola Gefvert i Sveriges Radios eftermiddagsprogram i fredags.

– Det är inget roligt att bo i ett tråkigt boende och inte få åka ambulans och inte få i gång folk när man säger att jag ska ta livet av mig, sa han.

Nora blev utsatt för grov våldtäkt av förre polischefen Göran Lindberg medan hon vårdades på ett behandlingshem för självskadebeteende. I radiodokumentären »Den fastspända flickan« kan man höra hur Ola Gefvert förvägrar Nora en kvinnlig terapeut.

– Du låter väldigt cynisk måste jag säga, när man hör dig uttrycka sig så här: »Det är inte roligt att inte få åka ambulans.« Alltså som lekman reagerar man ganska kraftigt, sa programledaren.

– Ja, jag förstår det. För ni förstår inte, och de flesta människor förstår inte, hur det är att jobba väldigt nära personer med ett extremt självskadande beteende.

I veckan fick Ola Gefvert sparken från sitt jobb på psykakuten i Uppsala. Flera anmälningar om dåligt patientbemötande har lett till beslutet.

Ola Gefvert kan verka som ett extremt exempel. Han sa bland annat att Nora saknade trovärdighet i fallet med Göran Lindberg, eftersom hon »horade innan våldtäkten«.

Men att personal som arbetar med den här patientgruppen har ett hårt bemötande är inte ovanligt. Enligt Socialstyrelsens senaste statistik är drygt
8 000 inlagda för självskadebeteende i Sverige. Många av dem delar Noras känsla av maktlöshet.

Thérèse Eriksson, författare till boken »Slutstation rättspsyk«, har stött på flera läkare som pratar på liknande sätt som Ola Gefvert.

– Patienterna känner att det finns starka fördomar och en hård syn. Det är viktigt att vi inte bortförklarar det här som ett enskilt fall. Ola Gefvert är kanske inte regeln, men inte heller ett undantag, säger hon.

För Sveriges Kommuner och Landsting har hon gjort en studie av hur självskadepatienter upplever vården. Både svensk och internationell forskning som utgår från vårdpersonal visar på samma sak. De som arbetar med patienter som skadar sig själva känner stark frustration, som i en del fall leder till den typen av cyniskhet som programledarna i »Studio Ett« spårar hos Noras psykiater. Socialstyrelsen har tidigare kritiserat flera läkare för att de använt isolering och tvångshandskar som bestraffning mot besvärliga patienter.

Ola Gefvert säger att Nora är manipulativ och skadar sig för att få uppmärksamhet. Det är en vanlig syn på självskadepatienter.

– Man måste i sådana fall också fråga sig varför de är det. Om man måste skära sig för att få uppmärksamhet i slutenvården sitter problemet kanske inte hos patienten, säger Britt-Marie Lindgren, forskare på Umeå universitet.

Hon vill se större möjlighet till reflektion för personalen, till exempel med externa handledare.

Till grund för uppfattningen om patienterna ligger bland annat att de flesta med självskadeproblematik får diagnosen borderline, en personlighetsstörning som brukar anses ge just manipulativa drag.

Kritiker menar att den diagnosen ges för lättvindigt, även till dem som inte borde ha den.

Nu har självskadebeteende föreslagits som egen diagnos i den amerikanska diagnosmanualen för psykiatriska sjukdomar. De som har drivit på för att det ska bli så menar att det kommer att leda till bättre forskning. Och en bild av patienterna som är mer nyanserad än att de är manipulativa och uppmärksamhetstörstande.