De grönare

Att se inkännande ut och ta folks oro på allvar är den nya folksporten bland landets politiker. Oftast handlar det om invandring eller kriminalitet. Både röda och blå politiker försöker locka väljare med hårdare straff och en restriktiv migrationspolitik. Men tittar vi på SOM-institutets mätserier är det faktiskt en annan fråga som oroar svenska folket mest: klimatförändringarna.

Förändringar i jordens klimat är enligt 49 procent av svenskarna »mycket oroande«. På listans fjärde plats, i hård kamp med antibiotikaresistens och terrorism, återfinns miljöförstöring, vilket oroar 47 procent av de tillfrågade. På topp fyra av de problem som bekymrar svenskarna mest har Miljöpartiet två profilfrågor.

Ändå harvar partiet kring riksdagsspärren.

På den andra flanken har Centerpartiet länge kämpat för att bli »borgerlighetens gröna röst«. Det har gått sådär. Men i opposition blåser det på för C, som i den senaste tidens mätningar inte bara visar ett övertag i Alliansen, utan också att man i vissa mätningar går om Miljöpartiet i förtroende när det gäller miljö- och klimatfrågan.

Miljöpartiets svar är mer konkret miljöpolitik, fler lösningar. Inför valrörelsen 2018 pratas det internt i partiet om solceller, laddstolpar och tågsatsningar. Nya skatter på exempelvis bilar eller flygtrafik måste tydligt kopplas till satsningar på tåg eller elbilar, förbättringar som folk märker i vardagen. Lite mindre tagelskjorta, lite mer hoppfullhet. Och mindre fokus på skolpolitiken, där partiet vinner få väljare.

Fokuset på miljö och klimat innebär också en intern tyngdpunktsförskjutning i toppen. Partiet är på väg i en annan riktning än skolpolitikern Gustav Fridolin, och därmed kommer Isabella Lövin att ta mer utrymme.

Men inför partikongressen i Linköping som öppnar denna fredag kommer nu krav från gräsrötterna på större förändringar än så. Temat för kongressen är klimat, men kan också komma att handla om strid i personfrågor. För att partiet ska få en grönare profil vill en grupp miljöpartister peta bland annat kulturminister Alice Bah Kuhnke och EU-parlamentarikern Jakop Dalunde till förmån för mer okända namn.

– Är man en liten grupp som träffas varje dag så blir det lätt en sorts grupptänkande, och man kanske inte förstår hur det kommer sig att man tappar så mycket väljare som man gör just nu, säger Joakim Löf till Ekot.

Glappet mellan människors miljöångest och partiets valresultat är inget nytt för Miljöpartiets ledning. De har tittat på samma kurva i många år, den har i princip sett likadan ut i nära 20 år. Men de som jobbar med att tolka opinionen pekar på en serie andra staplar. När människor tillfrågas om den viktigaste samhällsfrågan just nu ser svaren annorlunda ut. Då är integration viktigast, följt av utbildning och sjukvård. På den listan finns miljön först på åttonde plats.

– De viktigaste frågorna just nu är det som finns »top of mind« hos folk, det fångar det man läst om i tidningen eller pratat om på jobbet den senaste tiden. Där har miljöfrågorna det svårare, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos, som gör regelbundna sakfrågemätningar.

Människor är alltså oroade över miljöförstöring och klimatförändringar, men de anser att andra frågor är viktigare här och nu. Den paradoxen funderar många miljöpartister på inför kongressen med drygt ett år kvar till nästa val. Och det finns ett stort mått av självrannsakan i ledningen om hur partiets paradfråga hanterats på senare år. Många menar att Miljöpartiet har misskött sitt förtroendekapital på miljöområdet. Man har viftat med kolbitar och berättat att allt går åt helvete i stället för att föra fram lösningar. Andra pratar om att partiet och miljörörelsen framgångsrikt har inskärpt hur viktig klimatfrågan är. Kanhända har det gått lite för bra.

– Vi har berättat för alla att frågan är så enormt viktig att den är för stor för Sverige, att den måste lösas på global nivå. Då känner folk att det inte är någon mening att rösta på oss i Sverige, säger en miljöpartist.