De oskattbara

[[Margot Wallström]] är den senaste i raden av svenskar med välbetalda uppdrag åt FN. Efter tio år som EU-kommissionär utsågs hon i början av februari till FN:s särskilda representant mot sexuellt våld i krigsdrabbade länder.

Att arbeta åt FN lönar sig bättre än att ta ett toppjobb i Sverige. Till viss del för att FN:s löner och förmåner är frikostiga, men främst för att många FN-tjänstemän slipper skatta i hemlandet. FN-konventionen om skattefrihet har antagits av de flesta länder, Sverige är ett av dem.

Margot Wallström får titeln undergeneralsekreterare, som är FN:s högsta tjänstemannajobb. Diplomaten Staffan de Mistura, som den 1 mars blir FN:s särskilde representant i Afghanistan, och chefen för FN:s internrevision Inga-Britt Ahlenius är också undergeneralsekreterare.

Inga-Britt Ahlenius har en baslön på 201 351 dollar. FN drar av 57 473 dollar till en så kallad skatteutjämningsfond, drygt 28 procent. Men sedan får hon ett påslag på 63,5 procent för att hon tjänstgör i New York, 91 362 dollar. Årslönen landar då på 235 240 skattefria dollar, ungefär 1,7 miljoner kronor med dagens växelkurs. För att få samma nettolön i Sverige skulle hon behöva en bruttolön 3,8 miljoner. Sedan har den FN-anställda 80 procent av hyran betald under fem år.

Margot Wallström, som har ett preliminärt tvåårigt mandat, kan räkna med att få ytterligare ersättningar. Hon har barn i skolåldern och FN står för 75 procent av deras utbildningskostnader. För sitt första barn får hon dessutom 1 936 dollar per månad i bidrag, och för följande barn 693 dollar. Om det är praxis på stationeringsorten kan Margot Wallström få ersättning med 400 000 kronor för medföljande man. Sedan får hon, som andra FN-anställda, en pension som baseras på genomsnittsersättningen av de bäst betalda 36 månaderna under de senaste fem årens anställning. Det finns också flera andra möjliga bidrag.

Allt detta går att utläsa djupt ner på FN:s hemsidor. Men det är uppgifter som enligt utrikesminister [[Carl Bildt]] »stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser« och därför hemligstämplas i 40 år i Sverige. Regeringen avslog redan i fjol Fokus begäran att få ta del av de FN-anställdas löner.
För att respektive lands skattemyndighet ska veta vem som ska slippa skatta upprättar FN varje år en lista med de skattebefriades namn och inkomst. I konventionen sägs att varje lands utrikes­departement ska vara mottagare av listan. Vad som sedan sker med den är upp till respektive nations rutiner. I Sveriges fall är det tämligen oklart.

– Vi har inte några uppgifter i kronor och ören, eller dollar, hur mycket de här FN-anställda tjänar. Det vi har, och som du fick avslag på att få ut, var information om hur löneintervallen ser ut där de här tjänste­männen är inplacerade, säger Berndt Fredriksson, departementsråd på UD.

I år finns det på UD inte ens några uppgifter om löneintervallen.

– Det finns inga. Sverige har inte begärt in listor för 2009, säger UD:s presschef Anders Jörle.

Det är inte bara Fokus som misslyckats med att få ut uppgifterna. Skatteverket har också stött på patrull. Även om FN-svenskarna alltså inte är skattskyldiga för lönen ska en i Sverige skriven FN-anställd deklarera som alla andra. Det finns en rad uppgifter som Skatteverket vill ha: kapitalinkomster, inkomst från näringsverksamhet, ränteavdrag eller fastighetsskatt.

Dessutom ska man ange även inkomster som kan vara undantagna från beskattning enligt avtal, som FN-avtalet. Formellt sett är det sedan Skatteverket som avgör om inkomsten ska beskattas.

– De ska tala om att de har den här inkomsten från FN och styrka med ett intyg att den inte ska beskattas, säger Tommy Wallén som är Skatteverkets expert på internationell personbeskattning.

Men från början ville Skatteverket ha en lista från UD över alla som var skatte­befriade.

– Vi ville ha listan som en service åt den skattskyldige och för att förenkla för både oss och UD. Men UD har ingen skyldighet att lämna den till oss. Resultatet blev att den enskilde i stället måste bifoga ett intyg från FN på att de omfattas av skattefriheten, säger Tommy Wallén, som säger att myndigheten oftast får ta uppgifterna för gott.

– När jag själv var handläggare och granskade deklarationer var det krångligt att få bekräftelse från UD på att ett namn fanns på listan. Flera av mina kollegor har gjort liknande erfarenheter.

Flera FN-anställda som Fokus talat med berättar att de varken lämnar inkomstuppgift – »den är ju ändå skattebefriad« – eller intyg med sin deklaration. De löper dock ingen större risk, säger Tommy Wallén.

– Några sanktionsmöjligheter har vi inte, förutsatt att det är riktigt att inkomsten är undantagen från beskattning. Annars blir det fråga om skattetillägg.

– Det hade varit lättare för alla parter om UD vidarebefordrat listan till oss. Det finns ju ett skäl till att konventionen säger att listorna över skattebefriade ska lämnas till respektive lands utrikesdepartement.

Man behöver inte arbeta åt FN utanför Sverige för att omfattas av reglerna om skattefrihet. Samma förmån har anställda på FN:s flyktingorgan UNHCR:s kontor, där ett drygt tiotal personer arbetar, i Stockholm och på Världssjöfartsuniversitetet i Malmö, där det finns 25 anställda.

FN:s högsta revisor Inga-Britt Ahlenius tycker inte att Skatteverket ska ägna tid åt FN-svenskarna.

– Jag har noll förståelse för Skatteverkets ambition att hålla koll på inkomster som enligt internationellt avtal inte ska beskattas i Sverige. Slöseri med Skatteverkets resurser, som kan ge bättre avkastning for skattebetalarna genom att koncentrera sig på skattekontoll av dem som ska betala skatt – enligt Skatteverkets och finansdepartementets terminologi – de skattskyldiga!

– Om Skatteverket har problem med lagen om självdeklaration så bör man hemställa hos regeringen att lagen anpassas till praktiska omständigheter och i syfte att bättre använda Skatteverkets resurser.

Fakta | FN-löner

FN-tjänstemän är befriade från skatt enligt FN-konventionens artikel V, som de flesta länder skrivit under. I stället gör FN ett avdrag, »staff assessment«, på tjänstemännens baslön. Avdraget är progressivt från 19 procent på de lägsta lönerna till 29 procent på de högsta.

Avdraget går till FN:s skatteutjämningsfond. Anställda som tvingas skatta i hemlandet, vilket hemlandet har möjlighet att besluta, får tillbaka skatten från fonden. Resten fördelas på de länder som medger skattefrihet i form av en reduktion av deras bidrag till FN:s verksamhet.

Löneavdraget görs bara på baslönen, inte på det lönetillägg som kallas »post adjustment« och som kan vara nästan lika stort som baslönen eller på de omfattande förmåner som utgår vid FN-tjänst.

I praktiken utgör avdraget bara 10–15 procent av de samlade förmånerna. Det kan jämföras med den svenska marginalskatt på 51,7 procent som skulle drabba även de lägst avlönade FN-tjänstemännen eller 56,7 procent som skulle gälla de bäst avlönade.

Förmåner för FN-anställda

•Skattefri lön

•Ersättning till medföljande make/maka

•Hyresersättning upp till 80 procent av hyran i fem år, som därefter successivt sjunker

•Utbildningsstöd till barnen upp till 25 års ålder och 75 procent av kostnaden

•Barnbidrag

•Pension som baseras på genomsnittsersättningen av de tre bäst betalda åren

•Medicinsk försäkring och tandvårdsförsäkring

•Fria hemresor

•Livförsäkring

•Betald sjukledighet

•Betald familjesemester

•Betalda besök från familjen

•Betald ledighet vid adoption

•Betalda speciella ledigheter

Gamla anor

Systemet med skattefrihet för biståndsarbetare har gamla anor. De första svenska biståndsarbetarna var missionärer från Evangeliska Fosterlandsstiftelsen som i mitten av 1800-talet var utsända till Abessinien, nuvarande Etiopien. Deras uppgift var att sprida Guds ord. Men de startade också skolor och byggde sjukstugor.

Missionärerna var fattiga människor, oavsett vilket de land de kom från. Hemländerna ville på olika sätt underlätta missionerandet och biståndsarbetet. Skattelättnader var en metod. Nu för tiden har biståndsarbetarna ofta höga löner, utan att skatteförmånerna har ifrågasatts.