Den ofrivillige smugglaren

Ingenting hjälpte. Joakim Hedström hade ätit sig igenom ett tjugotal mediciner. Huvudvärken som en bultande dimma och alltid svårt att koncentrera sig. Han blev irriterad.

Diagnosen adhd och migrän som kom för ett par år sedan var en lättnad, men till föga hjälp.

– Jag har nått en punkt i livet där jag verkligen vill bli hjälpt, jag vill fungera, säger han när han sitter på bussen till Arlanda.

Han är på väg ut på en kontroversiell resa. Joakim Hedström ska träffa en läkare i Tyskland som med största sannolikhet ordinerar honom medicinsk cannabis som han sen kan hämta ut på ett apotek i ­Nederländerna. Därefter sätter sig Joakim Hedström med sin burk på planet tillbaka hem, där han landar i dag fredag.

På egen hand hade han upptäckt att cannabis, även i små mängder, gjorde underverk för honom. Han berättar hur huvudvärken försvann och att han kunde fungera normalt. Han började söka information och hittade mängder av vittnesmål på nätet av personer med hans bakgrund som upplevt samma befrielse. Det handlar alltså inte om någon legaliseringsivran, utan viljan att kunna använda cannabis som ett läke­medel.

– Men jag vill inte smyga runt i buskarna för att må bra, säger han.

Det var därför han en dag tog mod till sig och försiktigt började diskutera medicinsk cannabis med sin läkare. Men där var det stopp. Cannabis är narkotika, punkt slut. Ingen av det femtiotal patienter i Sverige som har fått narkotikaklassade cannabispreparat har fått det utskrivet på licens mot adhd. Joakim Hedström säger att läkaren uppmanade honom att i stället fortsätta med traditionell behandling, trots att den gav honom svåra biverkningar.

Resan är ingen impulshandling. Joakim Hedström har gått grundligt tillväga och under flera år läst på ordentligt och satt sig in i juridiken. Kontaktat myndigheter i Sverige och utomlands, allt tycks vara i sin ordning. På hemsidan kol14.com har han hela tiden öppet berättat om sin kamp. Nu ligger kopior på journaler och alla tänkbara intyg underskrivna och redo i hans svarta ryggsäck.

Det preparat som den tyske läkaren troligtvis skriver ut till honom heter ­Bedrocan. Det är i praktiken ren marijuana som odlats under kontrollerade former. Bedrocan går att få på recept i Nederländerna.

När planet landar i Sverige är Joakim Hedströms avsikt att gå mot rött i tullen och öppet deklarera vad han har med sig, inklusive receptet och alla intyg som nu väntar i ryggsäcken.

Men in i Sverige kommer han inte, ­säger Joans Karlsson, sakkunnig på Tullverket. Åtminstone inte hans dyrbara last. Tullen kommer omedelbart att ta det i beslag. Att det helt lagligt är ordinerat av en läkare och lika lagligt uthämtat på ett apotek i EU-landet Nederländerna spelar ingen roll.

– Cannabis är klassificerat enligt FN:s klassificeringslista så som narkotika. Vi kan inte åberopa holländsk lagstiftning i Sverige, säger Jonas Karlsson.

Dessutom kommer Joakim Hedström att delges misstanke om narkotikasmuggling. Så snart varan förts in över svenskt territorium så anses brottet fullbordat.

– Jag kan efter trettio år i branschen inte se att det skulle kunna bli en friande dom, säger Jonas Karlsson.

Men riktigt så enkelt är det inte när det gäller frågan att föra in medicinsk cannabis till Sverige. För att reda ut bakgrunden krävs en del juridisk paragrafexercis. Det handlar huvudsakligen om två begrepp. Det första är läkemedel och det andra hur Schengenavtalet definierar vem som egentligen är en resenär.

Olika nationer tolkar EG-rätten på olika sätt. I till exempel Nederländerna, Storbritannien och Spanien kan läkare förskriva medicinsk cannabis men inte i Sverige. I den svenska läkemedelslagstiftningen nämns av naturliga skäl bara »läkemedel«, men om torkade växtdelar skulle kunna vara ett läkemedel är oklart.

– Lagstiftningen säger inget om att läke­medel måste vara godkänt utan bara att det måste ha vissa effekter. Och det är det ju svårt att säga att cannabis inte skulle ha, säger Karin Jansson, utredare på Läke­medelsverket.

Och så var det det där med vem som reser. Tanken med Schengenavtalet är att vi ska kunna resa fritt över gränserna och ta med oss de läkemedel vi behöver utan att det ska vara något större problem. Men enligt Pernilla Lötberg, jurist på Läkemedelsverket, kan inte den delen av Schengenavtalet tillämpas på svenska medborgare som reser in i Sverige.

– Schengenavtalet har inte för avsikt att reglera den situationen. Avsikten är att man ska kunna resa in i ett annat land hemifrån, säger hon.
Det handlar alltså om vad lagstiftarna syftat på när de skrev lagen.

I praktiken funkar det så här:

En EU-medborgare, låt säga en ­holländare, som i Nederländerna får ett cannabispreparat utskrivet av läkare kan ta det med sig till ett annat Schengenland, låt säga Sverige, under förutsättning att personen uppfyller paragraf 5a i Förordningen om kontroll av narkotika (det vill säga har med sig receptet och att medicinen bär en etikett som visar att den är avsedd för just den inresande personen samt att dosen inte är för bruk under mer än 30 dagar).

Samma sak gäller dock inte för en annan EU-medborgare som gör samma resa. Om en person boende i Sverige reser till låt säga Nederländerna, besöker exakt samma läkare och får samma medicin utskriven och uppfyller samma paragraf så begår han eller hon ett brott vid återresan.

– Här finns helt klart ett par otydligheter, säger Karin Jansson.

– Det enda som kan avgöra vad som är rätt eller fel är en domstol.

Någon prejudicerande dom om medicinsk cannabis finns i dag inte i Sverige. Helt enkelt för att ingen har provat.

I Finland kom däremot en prejudicerande dom 2006 efter att en man med svåra rygg­smärtor låtit pröva möjligheten att få cannabis på recept. Han fick rätt och finska läkare kan nu få specialtillstånd att ordinera medicinskt bruk av cannabis.

Om tullen i dag inte godtar Joakim Hedströms handlingar är det samma väg han hoppas att hans fall ska kunna leda. Och det där med smuggling känner han sig inte orolig för. Den advokatbyrå han varit i kontakt med menar att han inte kommer att kunna fällas för smuggling eftersom han visar öppet vad han bär med sig och inte har uppsåt att smuggla.

– Jag vill absolut inte begå någon olaglig handling, jag vill bara kunna leva ett normalt liv, säger han.

Fakta

Medicinskt användande av cannabis, även kallad medicinsk marijuana, är legaliserat i Kanada, Belgien, Australien, Nederländerna, Storbritannien, Spanien, Israel, Finland och vissa stater i USA.

Det skrivs vanligtvis ut för ms-sjuka och mot illamående och smärta i samband med cancerbehandlingar.

Bedrocan är det preparat som vanligtvis benämns som medicinsk cannabis.

Två andra vanliga preparat är Sativex och Marinol – en sprej respektive en tablett. Båda har skrivits ut på licens i Sverige. Dock inte mot adhd.