Den snuviga framtid är vår

Björkarnas marsipangröna knoppar lyser i den bleka vårsolen. Det är bitterljuva nyheter för landets två miljoner pollenallergiker som bör sätta i gång medicineringen snarast – annars blir snuvan etter värre.

Den industrialiserade världens utbredda allergiska sjukdomar har på hundra år lett till att risken för att ett svenskt barn drabbas har ökat från 1 till 40 procent. I dag är det vår vanligaste kroniska barnsjukdom. Jämfört med andra industrialiserade länder ligger Sverige i övre mittklungan, med färre allergiker än de anglosaxiska länderna men fler än Baltikum och Östeuropa. I Asien ökar problemen för den växande medelklassen i länder som Indien, Kina, Sydkorea och Taiwan.

– Generellt kan förekomsten av allergi kopplas till ett lands BNP men i tigerekonomierna är det ett växande problem, säger Bengt Björkstén, professor emeritus i allergiprevention vid Karolinska institutet.

Trots omfattande insatser är allergiforskningen ett spretigt vetenskapsområde utan klara svar på många frågor. Den viktigaste frågan handlar förstås om varför folk plötsligt har utvecklat denna patologiska överkänslighet mot ämnen som förekommit i vår närmiljö i tusentals år men svaren går isär.

1.) Ärftlighet. För en person med ärftliga anlag att utveckla astma eller allergi är detta klart och entydigt en riskfaktor. Däre­mot finns det inte något som talar för att större populationer eller folkgrupper har större eller mindre benägenhet att utveckla vissa typer av allergier.

– Genom att titta på adopterade eller folk som migrerat står det klart att miljön har mycket större påverkan än någon genetisk förklaring på populationsnivå, säger Bengt Björkstén.

2.) Rökning. En vanlig förklaring till att personer utvecklar allergi, och forskarvärlden är enig om att rökning innebär ökad risk för astma. En svensk studie visade nyligen ett samband mellan exponering för tobaksrök och allergi, men samtidigt tyder andra studier på att tobaksrök inte påverkar uppkomsten av hösnuva eller andra allergier.

– Inte ens rökning är en oomtvistad faktor när det gäller utvecklingen av allergier, säger Christer Janson, professor i allergologi vid Uppsala universitet.

3.) Hygien. Hypotesen har gått ut på att utbredd renlighet och städhysteri i den utvecklade världen har lett till ökad förekomst av allergier. Studier visar att barn uppvuxna på bondgård som umgås med kor och dricker opastöriserad mjölk löper mycket mindre risk att bli allergiska. I tarmen finns 70–80 procent av kroppens immunsystem och ett nyfött barn har en steril tarm som snabbt koloniseras med bakterier – och ska göra det. Barn som inte tidigt exponeras för bakterier, mögel och virus bygger inte upp den varierade tarmflora som behövs.

– Men trots att de här teorierna funnits sedan 1990-talet är det fortfarande bara hypoteser, säger Magnus Wickman, professor vid Sachsska Barnsjukhuset och Karolinska institutet.

Bengt Björkstén vill hellre tala om brist på friskfaktorer än riskfaktorer.

– Det går inte att förespråka mindre hygieniska miljöer – det är klart att man inte är mindre renlig i ett bastuland som Estland där allergier är relativt ovanligt. I stället handlar det om att vi har tappat bort normala bakterier som tidigare fanns naturligt i våra livsmedel, i mjölk, på rotfrukter och annat, säger han.

4.) Fetma. Amerikanska studier har visat samband mellan kraftig övervikt och astma – däremot finns det återigen inga belägg för att det skulle öka allergirisken.

5.) Luftföroreningar. Ytterligare en tes handlar om luftföroreningar, som avgaser och damm, och på senare år har studier visat samband mellan exponering för bilavgaser och utveckling av både astma och allergi.

6.) Kemikalier. En färskare teori handlar om hur kemikalier i vår hemmiljö påverkar hälsan och risken för allergier och andra modern sjukdomar. Forskare vid Karlstads universitet som studerade barn från ett år och uppåt hittade samband mellan mjuka plaster, ftalater och kemikaliska ämnen i rengöringsmedel och moderna färger och både astma och allergi hos barn. Det handlar framför allt om potentiellt hormonstörande ämnen som redan visat sig orsaka reproduktionsstörningar och neurologiska skador på djur. Eftersom barn redan på fosterstadiet misstänks kunna påverkas av kemikalier har man startat »Selma«, en ny studie på barn med början redan i tionde graviditetsveckan för att sedan följa dem uppåt i åldrarna. De små barnen är mer utsatta för alltifrån damm till mjuka plastleksaker.

– Vi har ännu för dålig vetenskaplig grund för att gå ut med nya rekommendationer men för mig ter det sig ytterst riskfyllt att inte ta de här problemen på allvar. Det handlar om en uppsjö nya kemikalier överallt i vår närmiljö som kommit de senaste femtio åren, det vill säga under samma tidsperiod som allergierna har ökat, säger professor Carl-Gustaf Bornehag vid Karlstads universitet.

Ingen förklaring till allergiernas utbredning är alltså oomtvistad och det mest sannolika tycks vara att det inte är en, utan flera faktorer som spelar in.

– Enskilda miljöfaktorer har mindre betydelse – det är inte så enkelt att det handlar om överdriven hygien eller exponering för kemikalier. Jag tror att det handlar om en kombination av ärftliga och flera bidragande livsstilsfaktorer som har bidragit till överkänsligheten, säger docent Eva Rönnmark vid Umeå universitetssjukhus.

Chefen för Centrum för allergiforskning vid Karolinska institutet, Sven-Erik Dahlén, tycker att det är hög tid att fokusera på behandlingarna i stället.

– Vi fastnade i frågan om bakomliggande orsaker och föreställningen om att vi ska kunna utrota allergierna för femton år sedan, säger han och konstaterar att mycket vore vunnet om den befintliga kunskapen kunde föras ut närmare patienterna.
– I dag är kunskaperna bristfälliga på många av landets vårdcentraler.

På senare år tycks svenskarnas allergiska problem ha planat ut – vilket följer samma mönster i andra europeiska länder. Den troliga förklaringen till att allergiska sjukdomar inte längre ökar i dessa länder är att man nu nått en så hög nivå av allergiska sjukdomar i befolkningen, att så gott som samtliga med ärftlig benägenhet för astma eller allergi utvecklar sjukdomen. Men Eva Rönnmark, som genomfört studier av större populationer i Norrbotten, är tveksam till slutsatsen att vi nått toppen av allergiproblemen.

– Bland skolbarn ökar fortfarande andelen sensibiliserade – barn som bildat antikroppar mot allergener – och de löper större risk att utveckla allergi. Så det finns risk att vi fortsätter att få fler personer med allergier ännu ett tag framöver, säger hon.