Det kan hända igen

Abbas Rezai, 20, knivmördades hos sin fästmös familj i Högsby. Han och flickvännen hade under en tid hållit sig undan hennes familj men lurades dit i tron att det skulle bli bröllop. Familjens plan misstänks dock ha varit en annan.

Flickvännen skulle giftas bort med en man i Danmark och för hennes familj var nyförälskade Abbas inte ett alternativ. Det brutala mordet som utfördes med skållhet olja och ett 20-tal knivhugg väckte Sverige. I tingsrätten tog flickans 18-åriga bror på sig hela skulden. Han dömdes till fyra års sluten ungdomsvård följt av utvisning. Föräldrarna friades från alla misstankar.
Under rättsprocessen har en rad myndighetsmisstag rullats upp som anses ha drivit mordplanerna framåt.

– I första steget var misstaget att socialen inte reagerade när tjejen som var 17 år skulle gifta sig. Det är inte likhet inför lagen. Hade det varit en svensk tjej hade man inte hanterat det så, säger kriminalinspektör Kickis Åhré Älgamo som menar att många av misstagen i Abbas fall kunde ha undvikits om kunskapen om hedersrelaterat våld varit större.

Kickis Åhré Älgamo jobbade tidigare på Rikskriminalpolisen med hedersrelaterade brott. Men för ett och ett halvt år sedan försvann hennes centrala post och hon placerades på en lokal myndighet. Tanken var att varje polismyndighet i landet då skulle ha tillräckligt med specialkompetens för att kunna hantera ärendena med hedersrelaterat våld på egen hand.

– Det är kaos i landet. Vi har inte kommit ett enda steg framåt det här sista året i de tuffare ärendena. Man vet fortfarande inte hur man ska agera när man har dumpade tjejer i andra länder eller när flickor pressas att ta livet av sig, säger Kickis Åhré Älgamo.

Hon är kritisk till hur Rikspolisstyrelsen har hanterat utbildningsfrågorna om hedersrelaterat våld.

– Den utbildning som finns till poliser i dag är en teaterpjäs om våld mot kvinnor som Rikspolisstyrelsen står bakom. Där har en liten del pressats in om hedersrelaterat våld. Om man jämför mot sjukvården skulle jag vilja se den kirurg eller ortoped som får en yrkesspecifik utbildning i form av en teaterpjäs, säger Kickis Åhré Älgamo.

Enligt henne är pjäsen inte på långa vägar tillräcklig för att polisen ska lära sig hur de ska agera som förste man på en brottsplats där hedersrelaterat våld har skett, vad som bör göras under förundersökningen, vad de bör tänka på efter en rättsprocess och hur de ska kunna jobba brottsförebyggande.

– Pjäsen är kanske en väckarklocka men det är inte en yrkesspecifik riktad utbildning.

Kriminalkommissarie Eva Brännmark på Rikspolisstyrelsen värjer sig mot begreppet pjäs.

– Det är två scener som spelas upp och den har fått otroligt positivt bemötande. Den fyller sin funktion som eyeopener.

Hon säger att Rikspolisstyrelsen också håller på att ta fram utbildningsmaterial samt medverkar i ett arbete hos åklagarmyndigheten med att ta fram en handbok för hur man ska agera och utreda hedersrelaterat våld.

– Föreställningen är inte tillräcklig men den ska ses som en del av en process, säger Brännmark.

Men det imponerar inte på Kickis Åhré Älgamo.

– Det behövs en central enhet på Rikskriminalpolisen som jobbar operativt med det här. På Rikspolisstyrelsen finns det handläggare som kan ämnet men i praktiken måste man förstå med hjärtat, med själen och med hjärnan vad det här handlar om.