Det statliga lönelyftet

Mellan 2001 och 2005 ökade lönerna för vd:ar inom statliga bolag med 31,1 procent. Löneökningarna för arbetare och tjänstemän kommer inte ens upp i hälften av vd:arnas påslag. De flesta anställda i statliga bolag hamnar, trots ägandet, i kolumnen »privat anställda« i medlingsinstitutets statistik.Där kan man läsa att tjänstemännen har fått 14,7 procent mer och arbetarnas löner har ökat med 11,6 procent under perioden 2001–2005.

En av de statliga vd:ar som fått allra högst löneökning är SJ:s högsta chef, Jan Forsberg. Den som är ansvarig för den 77-procentiga ökningen från 2001 till 2005 är styrelseordföranden Ulf Adelsohn.

– Han gick in på så låg nivå och det var absolut livsviktigt att höja lönen för att få behålla honom. Gjorde vi inte det var det en uppenbar risk att han skulle gå, säger Ulf Adelsohn.

Per Bardh, chef för LO:s löne- och välfärdsenhet, ser problem med de ökande skillnaderna.

– Vi som organisation får svårt att förklara för våra medlemmar varför de ska ta ansvar för löneutvecklingen när deras vd inte gör det, säger Per Bardh.

Professor Bengt Stymne, som tidigare forskat på löneutveckling, menar att arbetsmarknaden för företagsledare måste ses ur ett internationellt perspektiv, där privata bolags ersättningar driver upp ersättningsnivåerna även inom de statliga bolagen.

– Vill vi behålla företag i Sverige så måste vi titta på utvecklingen internationellt och där är belöningen till företagsledare ofta betydligt högre, säger Bengt Stymne.

Per Bardh håller inte med:

– Som svensk vd ska man inte tro att man befinner sig i USA. Det är ju det argumentet de använder hela tiden, att företagsledare flyttar till USA om de inte får högre ersättningar här. Tycker man att man är så duktig kan man ju lika gärna jobba i USA. Men jag tror inte att det är särskilt många av de svenska ledarna som skulle platsa på den amerikanska marknaden.

Löneutvecklingen för statliga företagsledare kan ses som ett tecken på att den offentliga sektorns kommersiella verksamhet allt mer liknar näringslivets. Argument som att höga löner krävs för att behålla en vd blir allt vanligare.

– Argument som »annars kan vi inte rekrytera de bästa« är jag skeptisk till. Visa mig den forskning som säger att man på dessa lönenivåer skulle få en högre motivation med löneökning. Jag har inte sett någon sådan, säger forskaren och etikkonsulten Tomas Brytting.

I stället efterlyser han tuffare förhandlingar från styrelsernas sida:

– Jag tror att många styrelser betalar för mycket för sin vd-kompetens och är för dåliga i sina förhandlingar. Men när man förhandlar om någon annans pengar, skattebetalarnas i det här fallet, så är det svårt att se vem det drabbar. Det är en annan sak om man som styrelseledamot också är ägare i företaget, säger Tomas Brytting.

Frågan är om vd-lönerna i de svenska bolagen kommer att fortsätta utvecklas snabbare än löntagarnas.

– Jag trodde att det skulle bli någon sans efter Skandiaaffären, men nu verkar man vara tillbaka i samma beteende igen. Och det kommer att vara en stor fråga för avtalsrörelsen 2007, om man som vd ska föregå med gott exempel, säger Per Bardh.