Det var en lång hösts färd mot lösning
Andreas Norlén ledde en av de svåraste regeringsbildningarna sedan kungen hade uppdraget. 2019 blev han vald till Årets parlamentariker av Fokus.
Bild: Ylva Sundgren
Den här artikeln publicerades ursprungligen år 2019, men har aktualiserats i samband med den pågående regeringskrisen.
Han pekade mot den berömda soffan i ena hörnet av talmansrummet.
– Varsågod och sitt, sa Andreas Norlén med en nästan omärkbar bockning.
Riksdagens talman höll stilen, serverade kaffe. Men inga kakor. Kanske var det sedan S-ledaren Stefan Löfven tackat nej till sötsakerna som han höll tillbaka. Norlén påminde i stället om möbelns centrala ställning under hösten som gick.
– Du sitter nu i en av Sveriges mer fotograferade soffor.
Och nog var den berömda soffan i ropet. En efter en vägde okuvliga partiledare av och an på det skandinaviskt svala möblemanget. Ibland, när han bjöd in hela de möjliga regeringskonstellationerna till sitt arbetsrum, fick partiledarna flytta upp till konferensbordet.
Men länge utan resultat.
Åtminstone var det läget när vi sågs, en kylig decembermorgon, bara timmar efter att riksdagen för en andra gång sagt nej till Löfven som statsminister och ett extra val tycktes krypa allt närmare. Det var onekligen inte lätt att få till en regering i ett läge som redan på förhand beskrivits som omöjligt. Och där varje lösning riskerade att sluta i att någons tår ömmar, för att parafrasera juryns motivering av Andreas Norlén som Årets riksdagsledamot.
– Det finns en del som tycker att det här har tagit för lång tid. Och på ett övergripande plan tycker jag det också, så klart.
– Men jag tycker inte att de beslut jag har fattat – om att ge vissa tidsfrister, att avisera statsministeromröstningar i förväg, ge utrymme för förhandlingar – har varit fel. Jag tycker att det har varit mycket befogat, sa han.
Andreas Norlén gick med i Muf i slutet av 80-talet. Disputerade i juridik i Linköping och blev riksdagsledamot 2006. Dessförinnan drev han ett lönsamt lokaltidningsföretag tillsammans med sin mamma. Norlén är en konservativ moderat. En stridbar sådan, som både i riksdagen och tidningstexter slagits för sina ståndpunkter i de mest varierande ämnen.
– Jag trodde att jag skulle sakna det men hösten har varit så arbetsintensiv, både med regeringsfrågan och andra frågor, sa han och nämnde bland annat rollen som ordförande i riksdagsstyrelsen.
– Man kan konstatera att det här har varit en höst och regeringsbildning som ingen annan, vi har inte under enkammarriksdagens tid upplevt en så utdragen och komplicerad regeringsbildning.
Norléns efterträdare på ordförandeposten i konstitutionsutskottet, Hans Ekström (S), beskriver honom som »jurist och formalist«. Det här med ordning är viktigt. Inför regeringsbildningen var Andreas Norléns mål att följa etablerad praxis. Men hösten som gick liknade som sagt inte någon annan i svensk politik, och med tiden tvingades han lämna sin plan och söka nya vägar för att försöka komma framåt i regeringsbildningen. Så här i efterhand vet vi att han och partiledarna i S, MP, C och L skulle lyckas med regeringsbildningen. Men när vi sågs hymlade inte Norlén med vad han ansåg om de inte skulle nå hela vägen fram, och Sverige ställdes inför ett extra val.
– Det vore ett nederlag för det politiska systemet som helhet. Då skulle vi säga till väljarna att trots ett högt valdeltagande, 87 procent, så kunde vi som har dessa ansvarfulla positioner inte förvalta det och ge Sverige en ny regering.
På andra sidan Andreas Norléns arbetsrum står ett porträtt av sonen Henry. Han är bara två år gammal. Men förstår redan, enligt Andreas Norlén, att pappa jobbar som talman. Även om han rimligen inte förstår vilken grannlaga uppgift det har inneburit dessa dagar.
– Vi får nog ta det stegvis. Han kan också säga talmansrunda, sa Norlén.
Hur många gånger kan han säga det innan det blir ett extra val?
– Haha, det vågar jag inte pröva.
Motivering:
Årets riksdagsledamot är formellt ledig från sin plats i riksdagen, men finns trots det alltid där. Under ett märkligt politiskt år är han en av få som haft möjlighet att sätta ett avtryck i historien. I ett läge som av många kallats komplicerat, eller till och med omöjligt, har det blivit hans uppgift att finna en lösning, utan att trampa någon på tårna. Årets riksdagsledamot är parlamentets högste, talmannen Andreas Norlén.
Övriga vinnare: