Dold indrivning för halv miljard

I garaget hemma i Värnamo står Evert Zanders ögonsten: en svart motorcykel av mellanklassmodell. För två år sedan försökte han spara en slant på att byta försäkringsbolag på sin båge.

Därför gjorde Evert ett fiktivt ägarbyte och tecknade kort därefter en ny försäkring hos ett annat, lite billigare, försäkringsbolag.

Men under processens gång hade Hondan stått oförsäkrad i sex dygn och det var inget som Trafikförsäkringsföreningen – TFF – hade överseende med. I ett brev krävdes Evert Zander på 1 086 kronor i straffavgift.

– Först undrade man vad det var för krav. Sedan reagerade man över att de skulle ha betalt som om jag ägde en värstingmaskin i Stockholms innerstad.
Evert försökte överklaga både hos TFF och till Konsumentverket, men förgäves. Än i dag skakar Evert på huvudet då han påminns om saken.

– Systemet slår väldigt ojämnt. De tar inte hänsyn till fakta alls utan bestämmer bara rakt upp och ner vad man ska betala.

Evert Zander är långt ifrån den enda som fått kravbrev från TFF. Varje år skickar föreningen ut betalningskrav till en halv miljon svenska fordonsägare som liksom Evert slarvat med försäkringen. Var femte av dem lyckas inte betala i tid, vilket gör att de blir ett fall för kronofogden – vissa med skulder i 100 000-kronorsklassen.
TFF:s höga förseningsavgifter, som ofta är 10–15 gånger de obetalda försäkringspremierna, står i en klass för sig även i jämförelse med inkassobolagens.

– O ja, det går inte ens att jämföra, säger Gunnar Olsson, chef på Konsumenternas försäkringsbyrå.

Men alla ser inte lika kritiskt på det svenska systemet. Det är inte utan en viss stolthet i rösten som Ulf Blomgren, chef på TFF, berättar att systemet gjort Sverige till ett av de länder med absolut lägst frekvens av oförsäkrade fordon. Att det samtidigt årligen skriver in 100 000 bilägare i kronofogdens register, tycker han inte är lika anmärkningsvärt.

– Vi värnar om dem som gör rätt för sig. De som följer reglerna får på det här sättet en effektiv inkassoverksamhet och som en följd av det också mindre påslag på sina premier, säger Ulf Blomgren.

Men det är inte alla som håller med. Både Högsta domstolen och justitiedepartementets utredare har påtalat att avgifterna bör ses över.

Bertil Bengtsson, professor i civilrätt, föreslog i en utredning förra året att systemet skulle mildras.

»I alla händelser är det olyckligt om sanktionssystemet på detta vis framstår som inkonsekvent och svårförklarligt för dem som drabbas«, skrev Bengtsson i utredningen som lämnades in till justitiedepartementet.

Men när den borgerliga alliansen i höstas tog över makten lades utredningen åt sidan. I stället vill de borgerliga partierna nu undersöka möjligheterna att privatisera delar av trafikförsäkringen.

– Bertil Bengtssons förslag var att lindra utgifterna, men att genomföra ett sånt förslag innan frågan om privatiseringen utretts bedömdes som mindre lämpligt, förklarar Anne Kuttenkeuler, kansliråd vid justitiedepartementet.

Dagens system kommer alltså att leva vidare. Trots kritiken och i väntan på ytterligare en utredning.

Men redan den första juli väntas dagens system få nästa effekt. Då införs en 32-procentig skatt på trafikförsäkringen. Skatten ska täcka kostnaderna för de personskador som uppkommer i trafiken och väntas leda till höjda försäkringspremier och därmed också ännu högre straffavgifter från TFF.

I väntan på det och den hägrande motorcykelsäsongen putsar Evert Zander på sin Honda. Det kommer dröja länge innan han ger sig på att byta trafikförsäkring igen.