Efter konferensen: antisemitismen består

Busslinjer och lokaltåg har varit inställda större delen av veckan och luftrummet över Malmö helt avstängt. Istället har staden haft surret från polishelikoptrar som ständigt bakgrundsljud. Lokaltrafiken gick ut med uppmaning till allmänheten att om möjligt stanna hemma, stora delar av staden har varit avspärrad och dessutom full av poliser, förstärkning från hela landet kallades ner till Skåne. På onsdagsmorgonen kunde statsminister Stefan Löfvén äntligen inviga Internationellt forum för hågkomst av Förintelsen och bekämpande av antisemitism, som egentligen var planerad till januari 2020, men flyttades fram på grund av pandemin. Stats- och regeringschefer från nästan 50 länder var inbjudna, en del valde dock att delta på länk eller skickade en minister eller ambassadör. Kvällen före själva forumet var statsministern på plats i Malmö synagoga där det hölls en ceremoni för att hylla judiskt liv i Sverige, som ett antal judiska organisationer bjudit in till. Där var även Mirjam Katzin, Malmös samordnare mot antisemitism i skolan.

– Det var stämningsfullt. Vi påmindes om alla de som föll offer för förintelsen och varför den här konferensen äger rum samtidigt som det också fokuserades på nutid, säger hon när vi möts i Stadshusets foajé, centralt i staden.

Som så många andra har hon inte tillträde till högnivåforumet ute på Malmömässan i den avspärrade stadsdelen Hyllie. Men sedan ett år tillbaka arbetar Mirjam Katzin dagligen med det som är konferensens faktiska mål: att vidta åtgärder för att motverka antisemitism.

Mirjam Katzin är disputerad jurist med långt engagemang mot antisemitism och rasism. Hon är först på den helt nya samordningstjänsten i Malmö, som är unik i Sverige.

– Malmö går i bräschen. Det rapporteras mycket negativt om staden och de svårigheter som den judiska befolkning möter här. Att det nu finns intresse även för att Malmö väljer att satsa och göra något åt situationen, är positivt. Flera andra kommuner tittar på vårt arbete och på min roll, säger Mirjam Katzin.

Som en följd av den utbredda antisemitismen inledde Malmö år 2019 en fyraårig samverkansöverenskommelse med den lokala judiska församlingen. Det är inom ramen för detta som Mirjam Katzins tjänst tillkom. Något av det första hon gjorde var att djupintervjua ett antal judiska elever samt lärare på skolor i Malmö. Det ledde fram till rapporten Skolgårdsrasism, konspirationsteorier och utanförskap som presenterades i februari. I den vittnar samtliga intervjuade elever om att de någon gång utsatts för kränkningar på grund av sin judiska tillhörighet. Det är alltifrån verbala påhopp, någon sorts ”skämtsam” jargong, till fysiskt våld. De intervjuade lärarna lyfter att de ofta saknar verktyg, att de inte riktigt vet hur de ska hantera antisemitiska situationer som uppstår.

– Den här rapporten är först i sitt slag i Sverige. När vi har planerat hur vi ska fortsätta vårt arbete har vi utgått mycket ifrån vad vi sett i den. Vi vill ju att våra insatser ska vara kopplade till de behov som finns, säger Mirjam Katzin och förklarar fokuset på skolan med att insatser där kan göra stor skillnad.

– Men jag är även knuten till stadskontoret på deltid. Det finns en plan för att arbeta mot antisemitism i alla stadens verksamheter. Mitt uppdrag är att tydligare utreda hur och vad som ska göras.

I höst har hälften av alla högstadieskolor i Malmö samt flera gymnasium skickat grupper i olika omgångar till minnesplatser för förintelsen i Polen. Mirjam Katzin och två kollegor med lärarbakgrund som ingår i teamet mot antisemitism i skolan har hållit i fortbildningsinsatser, skapat kommunövergripande lärarnätverk och tagit fram fortbildningsmaterial för skolpersonal.

– Många lärare är oerhört insatta i Förintelsen. Men de kan ha svårt att hantera alla de konspirationsteorier som elever kommer i kontakt med på exempelvis sociala medier. Där behöver man verktyg och det jobbar vi med att ta fram.

I november öppnas ett Judiskt kunskapscenter i Malmö Synagoga, en konkret följd av samverkansöverenskommelsen. Hit ska skolor kunna boka in sig utifrån behov inom tre teman: Förintelsen, antisemitismen i dag samt en guide till judiskt arv och nutida judiskt liv i Malmö.

I veckans nyhetsflöde har det rapporterats mycket om den 12-åriga Malmöflicka som sedan i våras utsatts för otaliga antisemitiska kränkning såväl på skolan som i sociala medier, parallellt med inslag om den internationella konferensen. Föräldrarna, som också drabbats under sin uppväxt i Malmö, tycker inte att skolan har agerat tillräckligt. Nu har de bestämt sig för att lämna hemstaden för Israel. Mirjam Katzin vill inte kommentera det enskilda fallet, men ser att kunskapen om hur man upptäcker och hanterar antisemitism varierar skolor emellan.

– Lagar och förordningar som styr skolan är tydliga. Ingen diskriminering, oavsett vem den riktas mot, får förekomma. Men ledning och personal kan behöva kunskap i hur antisemitism och annan rasism tar sig uttryck. Det handlar om ett långsiktigt och ständigt pågående värdegrundsarbete, säger Mirjam Katzin och understryker det hennes rapportundersökning visar: antisemitism tenderar att frodas där det även i övrigt råder ett hårt klimat med sexism, homofobi, islamofobi och andra typer av kränkningar.

– Man kan inte jobba med antisemitism som ett isolerat problem, det handlar om värdegrundsarbete i stort. Sedan kan antisemitismen behöva hanteras med särskilda verktyg.

När världsledarna nu har lämnat Malmö hoppas Mirjam Katzin att fokus på temat håller i sig.

– Jag vill se att man tillför resurser, annars riskerar det att blåsa över som enbart ord. Regeringens förslag om att avsätta pengar till värdegrundsarbete, att stärka judiskt liv och kultur samt att satsa på forskning om antisemitism tycker jag är bra. I dagsläget finns nästan ingen forskning alls om hur antisemitism tar sig nutida uttryck.