Energi: Överdrivna larm om elbrist

Göteborg måndagen den 3 mars förra året. Termometern kryper ned under nollstrecket och stannar på -13 grader. Nästa lika kallt är det i Skåne och i Småland. Sveriges elproduktion går för högvarv och spottar ur sig 26 000 megawatt för att hålla Sverige uppvärmt och upplyst.
I år finns 29 000 megawatt att använda – mer än någonsin ­tidigare. Ändå kommer varningarna precis som tidigare år.

– Vi ser en allvarlig situation inför vintern. Det kan lätt bli ­effektbrist och för att undvika total kollaps kan Svenska Kraftnät tvingas beordra nätägare att koppla bort delar av nätet, säger Edvard Sandberg, produktionschef på Svensk Energi.

Det är en kombination av ­högre elförbrukning, minskade möjligheter att importera el från grannländerna samt nedläggningen av Barsebäck som gör att marginalerna för att klara riktigt kalla dagar blir allt mindre, enligt branschen.

Vi har vant oss vid varningslarmen om att elen kan ta slut under riktigt kalla och mörka dagar, men vad är det egentligen som händer om elförbrukningen slår i taket?

Statliga Svenska Kraftnät konstaterar visserligen i en rapport att marginalerna för att klara elförsörjningen i vinter är små. Men enligt Sture Larsson, teknisk direktör på Svenska Kraftnät, uppstår bristen först om vi slår rekord i elförbrukning. Det skulle kunna tvinga fram kortare elavbrott på vissa orter.

En sådan situation har aldrig tidigare uppstått i Sverige, men Svenska Kraftnät, som ansvarar för att det finns reserver om det skulle behövas, har för säkerhets skull förlängt perioden då man har tillgång till ­extra el med en månad den här vintern. Från 15 november till 15 mars finns möjlighet att använda en reserv på 2 000 megawatt, ­något som kostar elbolagen mellan 155 och 175 miljoner kronor, beroende på hur mycket man använder.

Professor Lennart Söder är professor i elektrotekniska system på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Han har svårt att se några riktigt dramatiska effekter om Sverige för första gången skulle behöva ransonera elen.

– Om elen inte räcker måste några procent av befolkningen kopplas bort från elnätet under någon enskild timme.

Alternativet till ransonering är att få hushåll och företag att frivilligt minska elförbrukningen under kalla perioder. Det var vad som hände förra vintern. Tillräckligt många skruvade ned temperaturen på elementen för att den befarade elkrisen skulle kunna undvikas.

Men Kalle Karlsson, informationschef på Svensk Energi, är tveksam till om det räcker att vädja till folk:

– Ropar man på vargen tillräckligt många gånger, så …

– Problemet med att be konsumenter att frivilligt skruva ned elementen är att många har fast pris på sin el, så att den kostar lika mycket oavsett hur tillgången ser ut för leverantörerna.

Lennart Söder tycker att det borde ligga i kraftbolagens intresse att göra det ekonomiskt motiverat för elkunderna att avstå från onödig förbrukning. ­Högre elpriser är en annan lösning.

– Det finns många konsumenter som är beredda att koppla bort sig om det blir ­högre priser förutsatt att de får betalt enligt detta pris för sin minskning. Billig el och hög leveranssäkerhet går inte ihop, eftersom ingen bygger kraftverk eller minskar sin konsumtion om elpriset är för lågt. Man kan också ha avtal med kunder som gör det motiverat att dra ned på elförbrukningen under vissa perioder och på så vis klara elförsörjningen.

Frågan är alltså om Sverige behöver fler anläggningar för elproduktion eller inte. Professor Lennart Söder vill sätta in den frågan i ett större perspektiv.

– Det är en fråga om vad man vill lägga resurser på. Vill man bygga kraftverk som bara används en gång på tio år bara för att vi ska slippa enstaka, kortare avbrott eller ska man använda pengarna till att bygga vägar och sjukvård.