EU-toppmöte light

Det kallas för ett »Toppmöte«. Det ser ut som ett Toppmöte – med ett drygt tjog stats- och premiärministrar på plats. Det beter sig som ett Toppmöte – med massivt­ polispådrag och trafikkaos i Göteborg. Men i själva verket är det en ovanligt påkostad seminarieövning.

Det avslöjas när:

Mötesordföranden, statsminister Stefan Löfven, upprepar om och om igen: »Inga beslut ska fattas.«

EU-ledarna inte förhandlar utan lyssnar på arbetsgivare och fack som hand i hand berättar hur bra den svenska modellen fungerar.

EU:s mäktigaste politiker, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, inte deltar på mötet.

EU-seminariet i Göteborg kan ändå få stor betydelse. Som ytterligare ett steg mot ett »kärn-EU«, där euroländerna även börjar samordna arbetsrättsliga och sociala regler medan Sverige och övriga icke-­euroländer ställs utanför.

»Löntagarnas Europa« utlovade den dåvarande statsministern Ingvar Carlsson inför Sveriges inträde i EU för över tjugo år sedan. EU som en motvikt mot det inter­nationella kapitalets möjligheter att spela ut löntagare i olika länder mot varandra. Europafacket, Socialdemokraterna och vänsterpartier har sedan dess krävt att löntagarnas rättigheter ska skrivas in i EU-fördraget.

När så EU-parlamentet fick ökad makt över tillsättning av ordförande för EU-kommissionen 2014 pressades Jean-­Claude Juncker att lova insatser för att stärka löntagarnas rättigheter, för att få röststöd från Socialdemokraterna .

En bred majoritet i EU-parlamentet krävde förslag som innehöll »lagstiftning« och inte bara allmänna principer. Men när kommissionen lyfte på förlåten till »Soci­ala pelaren« fanns inga förslag om EU-­lagar. I stället var det en lång lista med just 20 principer, om att EU:s medborgare borde­ ha rätt till arbete med en lön som går att leva på, bra utbildning och rätt till bostad­. Ansvaret för att genomföra det lämnas dock till medlemsländerna.

En av Jean-Claude Junckers rådgivare förklarar avsaknaden av lagförslag: »Bland flera av medlemsländernas regeringar finns ett stort motstånd att ens tala om soci­ala rättigheter.«

Statsminister Stefan Löfvens rådgivare säger att Göteborgstoppmötets »proklamation« om Sociala pelaren innebär att de sociala frågorna hamnar i topp på agendan och är en fortsättning på EU:s Lissabonstrategi från år 2000.

Men den jämförelsen är avskräckande för minnesgoda. På det omtalade toppmötet i Lissabon lovade stats- och regeringscheferna att EU inom tio år skulle vara världsbäst på ekonomisk, social och eko­logisk uthållighet. 2010 konstaterade professor Lars Magnusson i en utvärdering för de svenska facken att Lissabonstrategin blivit ett fiasko, att »politiken gått i motsatt riktning« för de sociala rättigheterna.

Stefan Löfven är ändå nöjd med att leda EU-mötet. Han kan framstå som en internationell ledare som agerar för bättre sociala villkor. Samtidigt som han på hemma­plan kan försäkra att Sociala pelaren inte innebär att Sverige släpper ifrån sig mer makt till EU.

Men några av Stefan Löfvens europeiska partivänner är inte beredda att spela med. Ett tjugotal EU-parlamentariker anklagar i ett öppet brev S-ledarna för att ha gått i en »politisk fälla«.

– EU borde i stället satsat den dyrbara tiden åt att stärka löntagarnas rättigheter med konkreta lagstiftningsförslag för att bekämpa fattigdom och minska ojämlikheten, säger S-politikerna med vice ord­föranden Pervenche Berès i spetsen.

Den andre ordföranden för Göteborgsmötet, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, har troligen en annan plan än Stefan Löfven.

– Sociala pelaren är en del av arbetet för att stärka Europeiska valutaunionen, förklarade EU-kommissionen redan när projektet lanserades.

Juncker kan räkna med stöd från Frankrikes president Emmanuel Macron, som driver på för snabb fördjupning av EU-samarbetet. Han vill skicka medlems­länder som bromsar upp på åskådarläktaren. Nästa steg kan bli krav på att Sociala pelarens 20 principer omsätts i konkret lagstiftning, fast då för euroländerna och utan värden för »Toppmötet«, Stefan Löfven. <