EU tvingar fram samarbete

Finska ägg var upprinnelsen till den senaste nordiska EU-trätan. Att Finland får jordbruksstöd och säljer subventionerade ägg i Sverige, har fått Sverige att driva på EU att slopa stödet till grannlandet. Vilket i sin tur fick Finland att gå i taket.

– Finland tänker på det egna näringslivet och vill ha ut så mycket som möjligt av EU medan Sverige inte tror på sådana subventioner, säger Sveriges ambassadör i Bryssel, Sven-Olof Petersson.

Trätan är ett i raden av exempel på att de tre nordiska EU-medlemmarnas syn på unionen skiljer sig åt. För Finland innebar EU-medlemskapet en viktig markering att Sovjettidens era var till ända, och de tog sig an det nya samarbetet med stor entusiasm. Här fanns en möjlighet, både till gemenskap och ekonomisk utveckling. I Sverige betonades snarare riskerna med projektet.

– Finland har alltid drivit på för ökad överstatlighet inom EU, medan Sverige haft en motsatt strategi, säger statsvetaren och EU-forskaren Karl Magnus Johansson.

Finland nämns ofta som ett bra exempel på vad aktiv EU-politik kan betyda för ett land, men Sven-Olof Petersson vill i stället lyfta fram Danmark.

– Danskarna är överlägset mest skickliga på att hantera känsliga frågor inom EU, även om de gärna söker sig till andra samarbetspartners än just de nordiska länderna – framför allt Tyskland.

Förutom olika strategival, så har de nordiska länderna sina motsättningar. Från svensk-finskt håll muttras det exempelvis om att Danmark, medlem sedan 1973, inte visade någon större entusiasm när de bägge nordiska grannarna gick med i EU 1995.

Även personliga relationer har haft konkret betydelse för det nordiska EU-samarbetet. Det gäller exempelvis Sverige och Finland och de två trätande tidigare statsministrarna Göran Persson och Paavo Lipponen. Den dåliga personkemin märktes inte minst i den viktiga debatten om EU:s utvidgning, där Sverige och Danmark förespråkade att alla ansökningsländer skulle få starta sina förhandlingar samtidigt, medan Finland ville ta det mer försiktigt. Också i eurofrågan gick Finland sin egen väg och valde till skillnad från Sverige och Danmark att ge upp sin nationella valuta, trots att folkopinionen var negativt inställd till EMU.

umera ingår även de baltiska staterna i den nordiska familjen. Exempelvis samlas ministrarna från de nordisk-baltiska länderna för en gemensam frukost inför varje ministerrådsmöte för utrikes och allmänna frågor. För oavsett hur det varit hittills – i framtidens EU får det nordiska samarbetet allt större betydelse.

– Utvecklingen går mot att mer och mer av EU:s politik drivs i regionala kluster, säger Sven-Olof Petersson.

Logiken är enkel. Ju fler medlemsstater, desto viktigare att hitta samarbetspartners att göra gemensam sak med. En stärkt nordisk dimension i EU är något som både politiker och statsvetare tror blir verklighet framöver.

– När EU blir större blir det mer naturligt att skapa regionala samarbeten, säger EU-minister Cecilia Malmström.