Experterna oense: Är det nu handeln kommer igång?

Det var den 22 mars som handeln stannade upp. Från den första mars och tre veckor fram halverades utgifterna hos de svenska företagen, för att sedan stanna upp. Det visar en rapport från betalföretaget Pleo, vars siffror Fokus tagit del av. Sammanställningen bygger på data från företagets 8000 företagskunder.

Även bland hushållen har handelsmönstren förändrats rejält de senaste veckorna. Utgifter har strypts. Mönstret är detsamma i alla länder som drabbats av coronakrisen. Korrelationen är stark mellan hur hård nedstängning ett land har haft och hur mycket konsumtionen och tjänsteutbudet sjunkit. Logiken är enkel – stängs verksamheten sker ingen kommers.

Den stora frågan är hur det blir framöver. Analysfirman Oxford Economics prognos är att den globala hushållskonsumtionen i år minskar med mellan 5 och 10 procent jämfört med 2019. Analysfirman bedömer att konsumtionen återvänder till samma nivåer som före coronakrisen under andra kvartalet 2021.

Men risken är överhängande att prognosen behöver justeras sedan nya siffror inkommit från Kina.

Under april minskade den kinesiska konsumtionen med 7,5 procent, vilket var ett större tapp än väntat. Kina lyfte sina restriktioner tidigare än Europa, vilket ger en fingervisning om att även de europeiska konsumtionsprognoserna kan tänkas överraska på nedsidan inom kort. Särskilt sedan Internationella Valutafondens (IMF) målat upp mörka moln för världsekonomin.

Enligt IMF-chefen Kristalina Georgieva kommer den globala ekonomin att återhämta sig till nivåerna före krisen först om tre år – 2023. IMF beräknar att förlusterna för den globala bruttonationalprodukten i år och nästa år kan summeras till 9000 miljarder dollar, vilket är mer än storleken på Japan och Tysklands ekonomier. Det är obegripligt stora tal.

Märkligt nog har inte detta budskap lagt sordin på världens börser. Utan de har fortsatt stiga kraftigt sedan börsraset 23 mars – kuriöst nog dagen efter att de svenska företagen ströp sina utgifter. Stockholmbörsen är upp 26 procent sedan dess.

Förväntningarna tycks vara att börsbolagen framgent står relativt opåverkade av coronakrisen. En mer pessimistisk tolkning är det värsta är att vänta för företagen, som ännu lever på sina reserver och tillfälligt understödda av statliga krispaket.

En stor knäckfrågan är hur vardagen kan tänkas te sig framöver. Hur kommer konsumenter att handla? Om arbetslösheten fortsätter öka minskas konsumtionsutrymme samtidigt som framtidsoron sprider sig bland resten av arbetskraften. Om alla håller hårt i sin plånbok så förvärras den ekonomiska nedgången ytterligare.

Konsumenternas förväntade agerande delar experterna. Det finns en del duvaktika bedömare som tror att konsumenterna kommer att handla som vanligt och mer där till – genom att ta igen köp som man inte kunnat göra tidigare.

Och så finns de mer hökaktiga experterna som spår en mer restriktiv konsumtion. Den senare hållningen kopplas till massvarsel och att många redan förlorat sitt arbete. Beskedet om att arbetslösheten i USA kan tänkas stiga till 25 procent innan krisen är över är ingen positiv signal i detta sammanhang.