Famlar efter ny strategi

Ett beslut om en väjningspliktsskylt vid campingområdet är det enda konkreta resultatet av fyra års sverigedemokratiskt mandatinnehav i Älvkarleby. Alla andra motioner som Gun-Britt Holmgren, sd, lagt fram har röstats ner. Trots det fick partiet ett mandat till i höstens val och nu pågår diskussioner mellan de övriga partierna – frysa ut eller samarbeta?

I Älvkarleby kommun fick sd sitt första mandat redan 2002. Under förra mandatperioden var taktiken från de etablerade partierna att frysa ut sverigedemokraterna. De övriga partierna har delat upp nämndeplatserna mellan sig och sd har fått stå utanför.

Men effekten av utfrysningen uteblev, i det senaste valet fick partiet trots utfrysningen ett mandat till, som nu ska besittas av Gun-Britt Holmgrens make, Kjell Holmgren.

– Det har egentligen varit bra för oss eftersom folk blir förbannade, säger Gun-Britt Holmgren.

Socialdemokraternas Irene Stridh är självkritisk.

– Vi borde kanske ha varit ännu tuffare mot henne. Tagit debatten mer, säger hon.

Men att ha politiskt samarbete med sd är omöjligt, tycker hon.

– Vi står för så olika saker.

Av Gun-Britt Holmgrens totalt fem motioner kan två klassas som främlingsfientliga: burkaförbud och flyktingstopp. Den förstnämnda kom från centralt håll, motioner som författats i Stockholm och som sedan skickats ut och omformulerats för att passa lokalt. Enligt avtal med Migrationsverket ska Älvkarleby med sina 9 000 invånare ta emot 30 flyktingar per år. De senaste åren har de flesta kommit från Sierra Leone och Burundi, kristna länder, så några omfattande problem med den muslimska burkan upplever ingen.

– Inte ännu, nej, säger Gun-Britt Holmgren.

I grannkommunen Tierp gick partiet från noll till två mandat i höstens val. Den lokala sd-föreningen är nybildad och de två kandidaterna Kjell Hammarsten och Sara Johansson är okända i samhället. Inte heller de kommunala politikerna vet vilka som ska dyka upp på det första kommunfullmäktigemötet den 1 november.

Här är attityden gentemot sverigedemokraterna öppnare.

– Det ska bli spännande, säger Fritz Wahlund, pensionerad polis och mångårigt kommunalråd för centern. Men han är inte oroad över att ett främlingsfientligt parti tagit mandat.

– Vi måste lyssna på vad de har att säga, säger han.

Men något samarbete blir det inte. Det har partiet fattat ett lokalt beslut om. Och några nämnde- eller utskottsposter blir det sannolikt inte heller för sd. I Tierp kan sd få en vågmästarroll, men inte heller det ser Fritz Wahlund som något bekymmer.

– Ofta är man överens över blockgränserna, så det är nog ingen fara med det.

Sd:s kandidat Kjell Hammarsten säger att han ska driva ungdomsfrågorna och flyktingstopp. Han är fullt medveten om att det kommer att vara motvind i kommunfullmäktige.

– Jag stänger inga dörrar för samarbete, säger han.

Sd:s frammarsch i valet har tagit de etablerade partierna på sängen trots att till exempel socialdemokraterna redan efter valet 2002 formulerade en strategi mot sd som mest handlar om att man i möjligaste mån ska hålla dem borta från debatten. Och i valanalysen från 2002 står det att »ett antal resurspersoner ska utses och utbildas för att lokalt ta ansvar för arbetet«. Men det är inget som Irene Stridh har hört talas om.

Inte heller Fritz Wahlund har hört något från centerpartiet i Stockholm.

– Nej, vad skulle det vara? Några sådana direktiv vill vi inte ha, säger han.

Samtidigt stakar Kjell Holmgren ut sd:s viktigaste frågor: styra upp bandyanläggningen där rören »håller på att rosta igen«. Och så klart: få upp väjningspliktsskylten som ännu inte kommit upp.

– Nej, de har väl lagt det längst ner i pappershögen. Bara för att det är vi, säger han.