Fast i gränslandet

Id-kontroller på buss, tåg och färjor införs senast den 4 januari, enligt regeringens förslag som kom i förra veckan. Kontrollerna kommer att göra det omöjligt för många att ta sig in i Sverige och söka asyl.

– Den kommande våren kan inte bli som den här hösten. Vi måste få ned antalet asylsökande. De här id-kontrollerna är ett sätt att uppnå det, sa justitie- och migrationsminister Morgan Johansson på en presskonferens i onsdags.

81 procent av dem som sökte asyl i år saknade pass eller motsvarande id-handling vid ansökningstillfället, uppger Migrationsverket. Många av dem inkommer dock med någon typ av id-handling under asylprocessen.

Exakt hur hårda krav som kommer att ställas på id-handlingarna är oklart. I propositionen skriver regeringen att de nya reglerna ska likna dem som gäller för att resa in i EU, det vill säga att resenären måste ha pass.

Men enligt Stena Line kontrollerar färjebolaget i de kontroller som redan införts enbart att id-handlingen uppfyller vissa tekniska krav. Det skulle kunna innebära att pass som anses ha för låg trovärdighet för att man ska beviljas inresa i EU ändå kan godkännas på färjor, bussar och tåg. 

Men många flyktingar utestängs alltså ändå, eftersom de inte över huvud taget har identitetshandlingar. Några av orsakerna listas här nedan. 

Fakta | Så svårt är det att få pass i de största flyktingländerna

Somalia

Under en lång tid efter landets kollaps 1991 registrerades inga invånare, vilket gör att många somalier saknar pass. De pass som i dag finns räknas oftast inte som giltiga resehandlingar eftersom de baseras på muntliga uppgifter och är lätta att muta sig till. Av samma skäl har de ett lågt bevisvärde i asylprocessen. Etniska somalier som bott i Kenya och Etiopien kan ha intresse att inte uppvisa pass eftersom det är större chans att få asyl om man kommer från Somalia. 99 procent av de asylsökande som uppger sig komma ifrån Somalia saknar pass.

Syrien

Det har blivit lättare för papperslösa syrier som flytt till grannländerna att få pass utfärdade via en ambassad. Syriska pass är attraktiva att kopiera eftersom de godkänns som resehandling av de flesta länder och eftersom syrier har relativt lätt att få asyl. Detta har gjort att europeiska migrationsmyndigheter överväger att underkänna syriska pass, vilket kan innebära att de också blir ogiltiga som resehandlingar.

60 procent av de asylsökande som uppgett sig komma från Syrien i år saknar pass.

Irak

Det går att få irakiska pass både i landets provinshuvudstäder och vid utlandsbeskickningar. För vissa flyktingar kan det dock vara svårt att resa till en stad där de kan få ett pass och internflyktingar i Irak har inte alltid de handlingar som krävs. Enligt Migrationsverkets uppgifter från bland annat Frontex uppger irakier som reser via Turkiet ofta att de är syrier. 88 procent av de asylsökande som uppger sig komma från Irak saknar pass.

Afghanistan

Många afghanska asylsökande, ofta ensamkommande barn, har varit bosatta i Iran under flera år, många av dem illegalt. Det ska gå att ansöka om pass på ambassaden i Teheran, men Migrationsverket saknar information om hur många som gör det. Tillförlitligheten hos afghanska pass anses låg och det är därmed inte till så stor hjälp i asylprocessen. 99 procent av de asylsökande som uppger sig komma från Afghanistan saknade pass.

Eritrea

Många flyktingar från Eritrea är desertörer från landets militär- och samhällstjänst, och riskerar bestraffning. Just desertörer har svårt att få tag i pass och nekas utresevisum från Eritrea. Personer som med hög sannolikhet har rätt till asyl saknar också med hög sannolikhet pass. 99 procent av de asylsökande som uppger sig komma från Eritrea saknar pass.

Källor: Frontex, Migrationsverkets rätts- och landinformation Lifos, Stena Line. Siffrorna på hur många som har pass gäller för jan–nov 2015.