Fjäriln vingad syns … inte

Nässelfjäril, citronfjäril, apollofjäril, amiral och påfågelöga; välkända svenska bruksfjärilar som vi förväntar oss att se i skog och mark fram på vårkanten och under sommaren. Men i år tycks det finnas goda skäl att tro att det blir mindre av den varan. Så om du är en av dem som inte sett några fjärilar än ska du inte misströsta; det är varken dig eller din lokala biotop det är fel på.

Nej, för att förstå roten till det onda måste vi vrida tillbaka klockan ett år, till den kallaste junimånaden på över 20 år. Enligt SMHI fick praktiskt taget hela landet mindre eller betydligt mindre sol än normalt. Alla minns vi de blåfrusna och huttrande stackarna i fjolårets Stockholm Maraton, som vid temperaturer nära nollgradersstrecket kämpade för att inte kollapsa av nedkylning.

– Förra året var ett ganska besvärligt år, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet.

Han borde veta. Lars Petterson är anställd som koordinator för Svensk Dagfjärilsövervakning, ett projekt där fjärilsentusiaster runt om i landet rapporterar in vilka arter de sett och var. Han berättar att folk har hört av sig och reagerat på att de har sett färre fjärilar än de brukar.

Det kan ha med vädret att göra.

Omfattningen av fjärilarnas förökning är nämligen väldigt temperaturberoende. Därför vore det inte konstigt om årets fjärilsbestånd lämnar en del övrigt att önska, menar flera experter som Fokus talat med. Fjärilar ogillar kalla somrar. Faktum är att deras preferenser vad gäller sommartemperaturer påminner om de flesta svenskars: idealtillståndet är en fin och varm sommar som ändå inte är för torr. Är det för varmt torkar fjärilarnas brödföda, växterna.

– Vackert väder gynnar insekter över huvud taget. Det som vi upplever som en dålig sommar är dåligt för fjärilarna, säger Christer Wiklund, professor emeritus i zooekologi vid Stockholms universitet.

De flesta fjärilar vi ser vid den här tiden på året har övervintrat som larver. Men det finns också kvar fjärilar som övervintrat som fullbildade, till exempel nässel- och citronfjärilar. Det kylslagna vädret i juni förra året gjorde att färre klarade sig, vilket i sin tur kan ha bidragit till att det är ovanligt tomt på fjärilar just nu. Ju bättre vår och sommar, desto större chans har fjärilarna att åstadkomma två generationer avkommor. Men ibland blir det bara en, vilket syns tydligt i fjärilsbeståndet nästkommande år.

Ännu är det lite för tidigt att säkert säga att vi har en sommar fattig på fjärilar framför oss. De allra vanligaste arterna är inte igång förrän i juli, så det kan fortfarande repa sig och bli ett bra år. Att utbudet varierar från år till år är heller inget märkligt.

Däremot står klart att fjärilarna är föremål för ett alldeles särskilt engagemang, och det tycks gälla både experter och lekmän.

– De är trevliga arter som fladdrar och är fina, och gör ingen förnär. Ingen tycker illa om dem, säger Lars Pettersson.

Det vore inte särskilt våghalsigt att tillskriva fjärilarna en särställning i den svenska insektsfaunan. Sommar efter sommar fladdrar de förstrött och oförargligt omkring i svenska landskap, sugandes nektar från vajande blommor. Ett sommarhalvår utan fjärilar gör inte skäl för sitt namn, så det kanske inte är så konstigt att vi blir oroliga.

Fakta | Vanligast på natten

I Sverige finns omkring 2 700 kända fjärilsarter, men världen över finns det över 150 000. Lejonparten av världens fjärilar är nattaktiva, bara omkring 19 000 arter är dagfjärilar (även om en del nattfjärilar också är aktiva på dagen). Fjärilar övervintrar antingen som ägg, puppor eller fullbildade, där det sistnämnda är det ovanligaste.

Källa: Naturhistoriska Riksmuseet, Nationalencyklopedin