Fjelkners falskleg

Hon ser ganska triumferande ut, Metta Fjelkner, ordföranden i Lärarnas Riksförbund, i den filmade intervjun som ligger på förbundets hemsida. De har kämpat för det här sedan 1992 säger hon, »en seger« för förbundet. Nu ska lärarna äntligen få en yrkeslegitimation. Förhoppningarna för vad en sådan ska medföra är stora. Det ska öka statusen för lärarna, i längden höja lönerna och förbättra skolmiljön för eleverna. Läraryrket ska bli en profession jämte advokat och läkare, och äntligen få den status det förtjänar.

Tongångarna låter liknande från Jan Björklund. Nu ska den svenska skolan styras upp och legitimationen ska ge läraryrket betydligt högre status. I den statliga utredning som ligger till grund för beslutet står också att den kan öka yrkets status och bidra till att fler engagerade och motiverade studenter söker sig till yrket.

Det finns de som tror annorlunda.

– Jag tror att man har för höga förhoppningar kring legitimationen. Det låter som att lärarnas status kommer att öka genom ett trollslag, säger Peter Lilja, doktorand i pedagogik med inriktning mot lärares professionalisering vid Malmö högskola.

Han tror att lärarnas status kan komma att öka i framtiden, men då beror det inte på att de blivit legitimerade.

– Det beror snarare på vad som händer härnäst. Det krävs att allmänheten i stort, media och politiker visar ett större förtroende för lärarna. En papperslapp ger ingen status – fråga sjuksköterskorna.

Ja, för sjuksköterska är också ett legitimerat yrke. Precis som dietist, arbetsterapeut, elektriker och barnmorska. Inte direkt några högstatusyrken med höga löner, med undantag för elektriker som är ett av de bäst betalda LO-yrkena.

Lena Haglund, ordförande för förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, skrattar när hon får frågan om yrkeslegitimationer höjt lönerna eller yrkets status sedan införandet 1999.

– Nej, nej, den har inte gjort någonting med våra löner! Inget alls! Status är svårt att säga. Kanske får du en viss statuts av legitimationen, men det finns många yrken utan legitimation som har status. Det viktigaste med legitimationen är i vilket fall att patienterna vet att de möter en person med en viss kompetens.

På Vårdförbundet, som organiserar sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor, låter det på samma sätt.

– Vi kan absolut inte dra någon slutsats att yrkena har fått ett högre värde efter legitimationen. Inte på något sätt. Varken när det gäller löner eller hur många som söker sig till yrket, säger Kerstin Persson, chefsförhandlare.

De senaste i raden att legitimeras var biomedicinska analytiker 2006. De hade kämpat för det länge, mest för att få en kvalitetsstämpel på sitt arbete, men också med förväntningar om en högre status.

– Visst fanns det en förhoppning att en tydlighet i kvaliteten skulle innebära ett likhetstecken med högre status. Men det finns det inget som tyder på, säger Kerstin Persson.

De yrken som hade hög status före legitimering, har det också efter. Men en legitimation verkar i sig inte vara en garant för att klättra några pinnhål.

Trots det eftersträvar många yrkesgrupper att legitimeras. I alla fall den välutbildade delen.

– Det kan ses som en professionell strategi. Med legitimation möjliggörs bättre kontroll av yrkesgruppen, som kan minskas för att bli mer exklusiv. Man skaffar sig ett yrkesmonopol som bygger på ett kunskapsmonopol. Idealt får man ha yrket för sig själv, så att säga, säger Thomas Brante, professor i sociologi vid Lunds universitet och verksam i nätverket för professionsforskning.

Myndigheterna ställer vissa krav för att legitimera till exempel en lärare. De måste ha en högskoleexamen, och gått bredvid ett år som lärling. Det är bara de legitimerade lärarna som får sätta betyg och tillsvidareanställas. För staten blir det ett sätt att kontrollera och säkerställa kvaliteten på de yrkesverksamma.

– Ur ett samhälleligt perspektiv kan yrkeslegitimation vara ett bra sätt att garantera kompetensen inom vissa typer av praktiker, säger Thomas Brante.

Ofta handlar det om yrken som anses viktiga, svåra eller ibland förenade med risk. Vilka som får legitimationberor dels på statens intressen, men också på yrkets egna strävanden att professionaliseras. genom legitimation. Professioner är yrken som vilar på vetenskaplig grund som har ett högt förtroende och stor autonomi att styra över sitt jobb. Nu har detta med professionalisering, legitimation och självständighet luckrats upp. Mäklare kan knappast ses som ett vetenskapsbaserat yrke och lärare styrs extremt mycket av staten och kommunerna. I stort sett alla grupper med yrkeslegitimation har fått det efter flera års påtryckningar.

– De har lyckats i sin kamp för att nå monopolstatus. Samtidigt kan ju vi som medborgare tycka att det känns vettigt att de här personerna kan sin sak. Vi vill helst att en legitimerad elektriker kopplar ledningarna i våra hem, säger Thomas Brante.

En yrkesgrupp som länge velat legitimeras är socionomerna. Ända sedan 1958 då deras akademikerförbund bildades har frågan funnits på dagordningen. I början av 1990-talet fick de avslag på sin ansökan och i en efterföljande offentlig utredning stod det att Socialstyrelsen ansåg att det är fel att använda legitimationen som instrument för att höja en yrkesgrupps status eller att skapa ett statligt auktoriserat och sannolikt verksamt marknadsföringsverktyg. Något som regeringen nu verkar vara mer öppen inför.

– De är ju väldigt måna om att locka bättre studenter till lärarutbildningen. Det är absolut en ambition för regeringen att öka yrkets attraktivitet, sedan tror jag inte att det är den enda, säger Peter Lilja vid Malmö högskola.

För man ska inte glömma bort att det även ligger politik bakom de här besluten. Det är inte en slump att det är först nu, då den svenska skolan granskas i sömmarna och rasar i internationella rankningar, som legitimationen genomförs.

– Det är så klart viktigt att få kontroll över resultaten. Inte minst genom att införa behörighetskrav skaffar man sig makten över vilka lärare som får arbeta i skolan, säger Peter Lilja.

Huruvida lärarlegitimationen kommer få de effekter lärarförbunden och regeringen önskar återstår att se. Det har hittills inte börjat så bra. Under veckan har Dagens Nyheter skrivit om att Skolverket tagit hjälp av bemanningsföretaget Proffice för att granska ansökningarna. Nyutexaminerade akademiker utan tidigare erfarenhet har bestämt om en ansökan ska godkännas eller ej. Ibland har det blivit fel. Så pass fel att flera lärare fått behörighet att undervisa i ämnen de inte kan. Metta Fjelkner verkar inte längre lika triumferande när hon intervjuas av tidningen: »Det är fullständigt oacceptabelt. På det här sättet riskerar hela legitimationen att urholkas.«