Elitskolan tar hem spelet

I Fokus högskolerankning är Handelshögskolan i en klass för sig. I de mest prestigefulla kategorierna tronar den stolt ovanför konkurrenterna: högst lön efter examen, högst antagningspoäng, störst antal sökande i förhållande till antagna, bäst utbytesmöjligheter, högst akademisk nivå på lärarna, högst lärarlöner. Den enda faktorn som drar ner snittet något är läget. Stockholm är ingen ideal studentstad. Dyr och trång. Men det verkar inte bekomma de runt femtusen sökande som varje höst slåss om 360 kandidatplatser, varav lejonparten kommer från en trygg medelklass i storstadsområdena.

– Det är vår svaghet, säger Emma Stenström, docent i företagsekonomi och biträdande rektor med ansvar för kandidat-utbildningen.

– Vi har fortfarande för få studenter med icke-svensk bakgrund på kandidatnivå och från hem utan högskoleutbildning. Och på personalnivå är det en väldig snedfördelning. Men vi jobbar hårt för att förbättra det och på grundutbildningen är det nu lika många tjejer som killar.

I Fokus rankningslista sticker även flera andra lärosäten ut. Mest förvånande är kanske Högskolan i Jönköping som hamnar på åttondeplats, före Karolinska institutet och strax efter Kungliga Tekniska högskolan. Detta beror på att Jönköping är en av få högskolor som håller en relativt jämn nivå inom de flesta variabler. De kammar sällan hem toppoäng, men gör också få direkta bottennapp. Till skolans styrkor hör effektiva elever, den höga andelen lärarledd tid samt ett högt antal studenter som gör internationella utbyten.

Särskilt det sistnämnda är något som rektor Anita Hansbo håller fram som en prioritet.

– Det är en medveten strategi som har gett resultat. På vår internationella handelshögskola gör alla studenter ett utbyte vilket betyder att vi också tar emot många utländska studenter. På campus har vi mellan sextio och åttio länder representerade.

Enligt Fokus rankningslista är studieorten den absolut viktigaste faktorn i valet av högskola, något som också talar till Jönköpings fördel.

– Det är en lagom stor högskola i en trevlig stad med en väldigt aktiv studentkår. Tyvärr är det inte så lätt att få bostad som det borde vara men vi jobbar med det och erbjuder alla utbytesstudenter boende.

Studenternas positiva bild är också jämn över alla ämnesområden och inom flera områden återfinns Jönköping uppe i täten med de gamla drakarna Lund och Uppsala. Klart står att Högskolan i Jönköping ställer en allvarlig fråga till sina konkurrenter och är på väg att skapa sig en permanent plats i studenternas medvetande.

En av de bidragande faktorerna till Handelshögskolans och Chalmers höga placeringar är det relativt homogena programutbudet som tillåter skolorna att lägga stora resurser på ett litet antal utbildningar. Samma logik ligger bakom KI:s och KTH:s jämförelsevis låga värden. Båda lärosätena erbjuder prestigefulla utbildningar som läkarlinjen respektive civilingenjörsprogrammet, men dessa samsas med relativt lågavlönade yrkesutbildningar som sjuksköterskeprogrammet och olika tekniska program vilket sänker den sammantagna attraktiviteten.

Vad gäller studenternas preferenser går det att urskilja en gräns mellan studenter från ”hårda” utbildningar som naturvetenskap, teknik, juridik och ekonomi å ena sidan och humaniora, pedagogik, journalistik och övriga samhällsvetenskaper å den andra. De förra fäster större vikt vid övriga studenters kvalitet medan de senare bryr sig mer om lärosätets faciliteter och boendesituationen. Det sociala livet får snarlik prioritet över alla studieinriktningar. Gemensamt för samtliga är även att undervisningens kvalitet anses minst viktig av faktorerna och att studieortens möjligheter har överlägset högst prioritet i valet av skola.

Så gjorde vi undersökningen

Fokus rankar i undersökningen 26 svenska högskolor och universitet. Urvalet har skett i enlighet med Högskoleverkets definitioner av lärosäten. Målet har varit att mäta utbildningens kvalitet, i enlighet med vad studenterna själva anser är viktigt. Vi mäter alltså varken ett lärosätes eventuella förmågor på forskningsområdet eller utbildningarnas kvalitet ur någon annans synvinkel än studenternas egen (som politikers eller näringslivets).

I rankningen mäts varje lärosätes kvalitet efter 23 olika variabler, allt från att det finns en god tillgång till grupp- och studierum till att lärarna är välavlönade. Urvalet av variabler har skett utefter en strikt process. Först har en inventering gjorts av befintliga variabler för att mäta högskoleutbildningars kvalitet, bland annat genom att granska liknande undersökningar både i Sverige och -internationellt. Men också via en genomgång av tillgänglig statistik över svenska högskolor.

Inventeringen resulterade i ett 60-tal variabler. Efter en första grovsållning gjordes en e-post-enkät till 1 900 slumpmässigt utvalda studenter vid svenska lärosäten. I de 400 svaren på enkäten svarade respondenterna på frågor hur viktiga de ansåg att de olika variablerna var. Denna förstudie resulterade i de variabler som till slut hamnade i undersökningen. En statistisk analys visade sedan att dessa formerade sig i sex undergrupper, med gemensam profil.

Efter förstudien vidtog den stora undersökningen. I ett utskick fick 220 000 studenter svara på en enkät hur viktiga de ansåg de olika undergrupperna var för deras syn på kvaliteten på ett lärosäte. Enkäten gav 15 000 svar. Resultatet blev en smakprofil för Sveriges studenter – en uppsättning vikter som angav hur viktig respektive undergrupp är.

Nu vidtog insamling av data till samtliga 23 variabler, där vi sökte det bästa möjliga sättet att mäta var och en. En variabel som »Att högskolans lokaler håller hög standard« mättes till exempel genom att använda siffran över hur stor del av ett lärosätes totala kostnader som läggs på lokaler. På samma sätt mättes kostnaden för att leva i en viss stad efter PRO:s prisjämförelse.

Därefter omvandlades varje variabel till ett indexvärde. Det lärosäte som hade den högsta noteringen inom en variabel fick poängen 100. De övriga lärosätena fick därefter poäng proportionerligt i relation till den nivån.

Poängerna inom samma undergrupp räknades därefter ihop till ett snittvärde. I den totala sammanräkningen har detta snittvärde sedan viktats upp eller ned i enlighet med den ovan nämnda smakprofilen för enkäten. Efter viktningen summerades värdet för de sex undergrupperna till ett totalvärde, vilket har gett den rankning som finns här intill.

Staplarna innehåller alltså inte några värden som går att tolka absolut. De visar enbart hur de olika lärosätena förhåller sig till varandra.

I den stora enkäten fick varje svarande också ange inom vilket ämnesområde han eller hon studerade. Därmed har vi kunnat få smakprofiler/vikter för varje område. Enklare uttryckt: vilka av undergrupperna som just exempelvis humanister anser är viktiga. Resultatet för dessa »under«-rankningar publiceras också på övrig plats i detta tema. Värt att understryka där är att vi inte rankar utbildningar inom varje ämne, som civilingenjör och läkare, utan lärosäten med respektive ämnen på sin kursplan. Sveriges lantbruksuniversitet har till exempel ingen civilingenjörsutbildning, men däremot flera kurser på teknikområdet.

Fokus högskolerankning är en helt egen undersökning, gjord av redaktionen i samarbete med avgångsstudenterna Niklas Gilmark och Henrik Engervall på Handelshögskolan i Stockholm, där själva undersökningen om Sveriges studenters attityder till högskolor är en del av deras mastersuppsats. Handelshögskolan har inte på något sätt haft en inverkan på undersökningen och i all kommunikation har studenterna anonymiserat sin egen studiehemvist.

Vid frågor om mer ingående detaljer om undersökningen, hör av er till [email protected]