Folkomröstning med förhinder

Ursprunget är det riksbekanta Dorotea-upproret. Ortens sjukstuga ockuperades för drygt ett år sedan efter att den styrande majoriteten inom landstinget i Västerbotten beslutat att dra in några akutvårdsplatser och dessutom ambulansen i grannkommunen Åsele.

Sedan dess har aktionen pågått. Och dessutom spritt sig; Doroteaupproret har blivit ett Lapplandsuppror och när en namninsamling med krav på en folkomröstning om inlandsvården drog i gång i juni blev gensvaret överväldigande.

På bara ett halvår skrev 24 801 vuxna västerbottningar under uppropet. Det är nästan tio gånger fler än folkmängden i Dorotea och långt över lagens krav på tio procent av de röstberättigade.

– Vi blev själva överraskade av det starka stödet, också från umeåborna, säger Simone Granberg i aktionsgruppen. Det var en stor dag när vi lämnade över de sista namnlistorna i början av december.

För landstingsstyrelsens ordförande, socialdemokraten Peter Olofsson, var dagen inte lika rolig. Han ser mest problem med folkomröstningen.

– Det är ett svårt instrument att använda. Folkomröstningar kan fungera om de rör saker man kan påverka på ett rimligt sätt, som var man ska bygga eller så.

– Men här handlar det om att lyfta ut delar ur en helhet. Resultatet påverkar balansen inom hela landstinget så egentligen ska väljaren kunna ta ställning till konsekvenserna också. Och hur ställer man en sådan fråga? undrar Olofsson.

Det var hans parti som tillsammans med miljöpartiet drev igenom sparpaketet. Att man i stället satsade på glesbygdssjukhus i grannkommunerna Vilhelmina och Storuman, något som Peter Olofsson fortfarande tror långsiktigt ger inlandsborna en bättre sjukvård, hjälpte inte.

Att folkomröstningen blir av är redan klart. Socialdemokraterna och miljöpartiet som säger nej har visserligen egen majoritet i landstingsfullmäktige med 37 av de 71 mandaten, men efter att kommunallagen skrevs om 2011 krävs att två tredjedelars majoritet röstar emot för att ett folkinitiativ ska kunna stoppas.

Det kommer inte att ske, både vänsterpartiet och de borgerliga stödjer uppropet och söndagen den 26 maj är redan bokad.

Det innebär med Valmyndighetens ställtider att besluten om såväl omröstningen som frågeställningen måste fattas vid landstingsfullmäktiges möte i Umeå nästa vecka.

Något som alltså inte är så enkelt.

För trots månader av funderingar har ingen hittills lyckats klura ut hur frågan ska ställas så att den både svarar mot uppropets syfte och mening och kunna besvaras med ja eller nej.

– Uppropet är väldigt brett formulerat, men omröstningsfrågan måste vara avgränsad och distinkt, säger Lars Jansson, utredare vid landstingskansliet i Umeå och den som berett ärendet åt politikerna.

Han exemplifierar:

– Bland annat kräver uppropet att vården i Åsele och Dorotea ska säkerställas »som tidigare«. Men vad betyder det? Det kan vara helt olika för olika personer.

Jansson körde själv fast i frågeställningen och lämnade över ärendet till politikerna. Landstingsstyrelsen tog upp saken i början av februari, men lyckades inte heller.

I stället sköt politikerna alla beslut framför sig till ett extra styrelsemöte i måndags, och i går tisdag röstade fullmäktige om saken.*

En lika historisk händelse som den allra första landstingskommunala folkomröstningen senare i vår.

Tilläggas kan att valet dessutom kostar skattebetalarna i Västerbotten betydligt mer än den besparing de indragna akutplatserna och ambulansen beräknas ge.

Besparingen rör sig om någon miljon, folkomröstningen kostar tio miljoner kronor. Minst.

*Landstingsfullmäktige beslutade som väntat att en folkomröstnings ska genomföras, men att frågorna kring hur och när ska återremitteras.