För Sverige – på tiden

»För Sverige i tiden«. Så lyder som bekant Carl XVI Gustafs valspråk. Men hur lång tid då? Den frågan aktualiserades på nytt nu när Nederländernas drottning Beatrix aviserade sin avgång vid 74 års ålder. Den 30 april, på dagen 33 år sedan hennes mor lämnade över tronen till henne, ska sonen Willem-Alexander ta över.

I Nederländerna har det blivit något av en tradition att lämna över tronen när regenten börjar nå en högre ålder. Det är en ganska ovanlig företeelse bland resten av Europas kungadömen. Men nu i modern tid, när medellivslängden ökat rejält, är det något som kanske övervägs av fler.

I spåren av andra världskriget minskade antalet monarkier i Europa. I dag är de tio till antalet: Danmark, Sverige, Norge, Nederländerna, Spanien, Luxemburg, Storbritannien, Monaco, Belgien och Lichtenstein. Bara i Lichtenstein och i viss mån Nederländerna har de kungliga statscheferna någon politisk makt kvar. Dagens monarkier hade redan före världskrigen förlorat sin makt eller befann sig på de vinnande sidorna i världskrigen – till skillnad från de tyska och ryska som föll sönder.

»Reign but not to rule«, är det som gäller alltså. När vår svenska kung uttalat sig i politiska frågor har också förtroende dalat. Exempelvis Carl XVI Gustafs Brunei-uttalande 2004 gav ett ordentligt tapp i förtroendekurvan, enligt Göteborgs universitets SOM-mätningar. Men förtroendet för det svenska kungahuset har fortsatt att dala. De monarkistiska ljusglimtarna de senaste åren har kronprinsessan Victoria stått för. Som bröllopet till exempel.

Kronprinsessan Victoria är också den mest populära personen i Sveriges kungahus. Till och med bland dem som vill införa republik i Sverige är det fler som gillar än ogillar henne, enligt SOM-mätningarna. Och i en undersökning i veckan av Demoskop på uppdrag av Expressen, ansåg 69 procent av de tillfrågade att kungen bör lämna över tronen i förtid till kronprinsessan Victoria – precis som i Nederländerna. Något sådant ställer sig dock Patrik Åkesson, ordförande i Rojalistiska föreningen, starkt kritisk till.

– Nej, absolut inte. Lämna över tronen ska han göra när han avlider. Victoria har ju dessutom nyligen bildat familj och jag unnar henne ett par år med familjebildning och kanske ytterligare några barn. Så nej, det är inte aktuellt, säger han.

Men det har förekommit fall av abdikationer även i Sverige. Drottning Kristina som bestämde sig för att flytta till Rom 1654. Eller Ulrika Eleonora som abdikerade till förmån för sin man 1720. Och Gustav IV Adolf, som dock tvingades till det beslutet efter att ha blivit tillfångatagen i statskuppen 1809.

Det är regeringsformen som reglerar ett överlämnande av tronen. Om kungen eller drottningen som är statschef under en sammanhängande tid av sex månader inte har fullgjort eller kunnat fullgöra sina uppgifter, inträder tronföljden. Detsamma om läget är mer akut, som vid dödsfall.

Men kan kungen välja att avsluta sin tjänst bara för att njuta av pensioneringen?

– Ja, han kan abdikera när han vill, säger Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet.

– Men det är inte alls troligt. Det skulle vara ett stort brott mot svensk praxis. Det är bara i Benelux-området som vi har sett detta i modern tid, fortsätter han.

Vi får väl se om Carl XVI Gustaf är ett lika stort fan av jubileum och årsdagar som drottning Beatrix. I år är det nämligen 40 år sedan han blev krönt. Det 15 september för att vara exakt.