Förbered nattvak

Vi lever kanske inte i den bästa av världar, men i alla fall i den mest mätbara av världar. Nationens framtidsmöjligheter kvantifieras i Pisa. Undersökningar och journalistisk kvalitet blir synonymt med antal klick. Och nya appar – som Seesaw – låter oss göra opinionsundersökningar bland våra vänner för att fatta rätt beslut.

Så hur svårt ska det vara att förutse ett valresultat?

Ganska svårt, tydligen. Under valnatten förra söndagen förutsåg SVT:s stora vallokalsundersökning Valu bland annat att fi skulle bli lika stora som sd. När rösterna räknats var sd nästan dubbelt så stora.

Så när SVT dagen efter presenterade hela undersökningen var det med viss urskuldan. Visst, medelavvikelsen var bara 1,04 procentenheter. Visst, förtidsröstandet hade börjat tidigare än vanligt. Visst, det låga valdeltagandet krävde avancerade vägningar och antaganden.

Men ändå. Det här var ju Valu. »Underbara Valu«, som tv-valexperten Sören Holmberg kallade undersökningen. Siffror att förkovra sig i under »aftonlampans sken«, som han också sa.

Det här var trots allt svenskarnas sätt att veta om de blivit miljöpartister för att de bor i Malmö. Om de bytt till moderaterna för att de bytt inkomstdecil. Om de röstat på sossarna för att de … alltid gjort det?

Så kan man längre lita på denna, vår älskade Valu? »Man undrar vilka vallokaler SVT stod utanför egentligen?« skrev SvD:s ledarblogg. Och DN:s Nate Silver-kopia Anders Sundell twittrade om det underliga i att endast tre procent av kvinnorna valt moderaterna – förvisso enligt de ovägda siffrorna.

Grunden för vår gemensamma existens i Sverige tycktes plötsligt hotad. Hur många människor hade egentligen hamnat i fel excelkolumn?

I den gemensamma ångesten doldes också en fråga som ingen riktigt ville veta svaret på: Vem vågar nu gå och lägga sig före midnatt den 14 september i år?