Forskarflykt hotar med ny lag

Forskarvärlden håller andan i väntan på att den nya djurskyddsförordningen ska träda i kraft i mars. Flera befarar att den kommer att innebära mer byråkrati och längre handläggningstider, och varnar för forskarflykt till andra länder.

Oron gäller framför allt en paragraf som gör det möjligt för de så kallade djurförsöksetiska nämnderna, som prövar ansökningar om att få utföra djurförsök, att göra undantag från djurskyddsförordningen. Till exempel kan de tillåta forskare att tillsätta hormoner och andra ämnen för att testa läkemedel, något som i andra sammanhang bara är tillåtet om syftet är att bota eller lindra.

Djurskyddsmyndigheten har haft i uppdrag att formulera en ny version av den paragraf som har möjliggjort undantagen, och däri specificerat vilka paragrafer man nu kommer att kunna göra undantag ifrån. Men forskarna saknar att par väsentliga paragrafer, till exempel den om hormonbehandling.

– Hormonfrågan är så pass central att det är viktigt att det regleras i förordningen, säger Karin Nilsson Forsberg på Vetenskapsrådet.

Hon får medhåll av Emma Berglund på branschorganisationen Sweden Bio:

– Det vi inte gillar är att myndigheten kan ändra föreskrifter när de vill. Fanns det med i förordningen vore det mer reglerande.

Men Matz Hammarström, generaldirektör på Djurskyddsmyndigheten och tidigare miljöpartistiskt språkrör, är oförstående till forskarnas oro. Han menar att det är så pass vanligt att ansöka om undantag från förbudet mot hormonbehandling, att det blir lättare för de djurförsöksetiska nämnderna att handlägga ansökningar nu när frågan om hormonbehandling ligger utanför förordningen.

I övrigt menar han att forskare kommer att ha samma möjligheter att utföra djurförsök i Sverige som tidigare.

– Ja, det är hans tolkning. Men ska bestämmelserna ersättas av mer detaljerade regler är det viktigt att de ger bra grundförutsättningar för medicinsk forskning, säger Karin Nilsson Forsberg.

Hon tar som exempel en situation som uppstod häromåret och som höll på att äventyra medicinsk forskning på bland annat Karolinska institutet, Astra Zeneca och Göteborgs universitet.

– Det var en period hösten 2004, då Djurskyddsmyndigheten sa att de etiska nämnderna inte längre fick godkänna försök med el, som man bland annat använder vid epilepsiforskning. Det står i djurskyddsförordningen att man inte får påverka djurs beteende med el, och det är säkert bra inom lantbruket, som den är skriven för, men problematiskt för forskningen. Det hela löstes våren 2005 med att regeringen skrev en ny undantagsparagraf, som nu tyvärr blir tillfällig.

Om den nya förordningen träder i kraft kommer också de djurförsöksetiska nämnderna att tvingas samråda med Djurskyddsmyndigheten innan de får godkänna vissa undantag från djurskyddsförordningen.

Enligt Matz Hammarström ska detta inte innebära längre handläggningstider. Men forskarna är skeptiska.

– Vi anser att det förslag som lagts begränsar nämndernas självständighet och att det kan få allvarliga konsekvenser. Det är i nämnderna den högsta etiska kompetensen finns. Längre processer innan det kan ges tillstånd skulle försvåra arbetet för forskare, och svensk forskning gynnas inte av krångliga regelverk. Det är inte så att världen sitter och väntar på svenska forskningsresultat, säger Karin Nilsson Forsberg.

Emma Berglund på Sweden Bio menar att det är ett problematiskt förslag:

– Djurskyddsmyndigheten har inte samma kompetens i de här frågorna som de etiska nämnderna. Risken är att det leder till förhalning och byråkrati.