Friskt sjukhus

Text:

Bild: Scanpix

När barnläkaren vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i måndags åtalades för dråp gick en chockvåg genom Läkarsverige. Det är unikt i modern tid att en svensk läkare åtalas för att ha begått ett så allvarligt brott i tjänsten.

Efter det dramatiska gripandet av läkaren i våras har andra fall av felbehandlingar på Astrid Lindgrens barnsjukhus dykt upp i medierna. Det har talats överbelastning, underbemanning och stress. Detta i kombination med förhållandevis många Lex Maria-anmälningar gör att många frågar sig hur vården på landets största barnsjukhus fungerar egentligen.

Men hur mäter man kvalitet i vården?

En indikation handlar om Lex Maria-anmälningar. Alltså de anmälningar som görs av personalen själva när avvikelse eller fel har begåtts. Om man tittar på förra årets Lex Maria-anmälningar vid Astrid Lindgrens barnsjukhus uppgick de till 15 stycken, varav majoriteten rörde feldosering av läkemedel.

Femton fel under ett år kan låta mycket, men i förhållande till patientmängden, jämfört med andra barnkliniker eller jämfört med tidigare år är det ingen anmärkningsvärt hög siffra. Astrid Lindgrens barnsjukhus är landets största barnklinik och genom dörrarna passerar varje år 150 000 små patienter, vilket utgör en fjärdedel av den svenska barnsjukvården.

Att Lex Maria-anmälningarna sedan ett par år ökat i hela landet förklaras av att man inom sjukvården ansträngt sig för att lyfta fram och rätta till brister, istället för att sopa problem under mattan.

– Det innebär inte att vården har försämrats utan beror på att patientsäkerheten har kommit alltmer i fokus och att benägenheten att anmäla avvikelser och fel har ökat, säger Ann-Britt Bolin som är verksamhetschef vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Ett annat sätt att mäta kvalitet handlar om hur nöjda patienterna är med den vård de får. När det gäller patienterna vid Astrid Lindgrens barnsjukhus tycks inte missnöjet ha ökat. Enligt patient­undersökningar uppger 85–90 procent av patienterna att de är vården är utmärkt eller mycket god. En undersökning vid Sahlgrenska universitetsjukhuset från förra året visade ungefär samma siffror.

En annan parameter är antalet anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) som inte har ökat de senaste åren utan ligger ganska stadigt på samma nivå.

Den sista faktorn som kan mäta kvaliteten på vården på Astrid Lindgrens barnsjukhus handlar om personalen. Som vid många andra vårdinrättningar knotas en del om överbelastning och knappa resurser. Men personalomsättningen är inte högre än på andra håll och både personal och arbetsgivare tycks vara överens om de brister som finns.

Med åtalet mot barnläkaren lär vården vid Astrid Lindgrens barnsjukhus fortsätta att granskas. En granskning som sjukhuset, åtminstone med de kvalitetsmått som står till buds, hittills klarat bra.