Garakoeis under jorden

Plötsligt en dag fungerade inte telefonnumret längre. Stängt utan hänvisning, sa rösten i luren.

Tänk om Telia haft alternativ. Då kunde rösten ha berättat hur det verkligen var. Abonnemanget stängt på grund av otillräckligt rättsväsende, skulle den sagt.

Det som började för fyra år sedan när paret Garakoei på Hisingen i Göteborg vägrade betala utpressningspengar till Bandidos för »skydd« av sin restaurang Khan Salar har fått det slut samhället betraktar som logiskt.

Nu finns inte Masoud och Shahnaz Garakoei mer. Och inte deras två barn. Nu har de gått under jorden.

Masoud och Shahnaz Garakoei kom från Iran till Sverige i slutet av 1980-talet. De skaffade snabbt arbete, och jobbade upp sig till drömmen om en egen restaurang. 2003 började helvetet.

I stället för att böja sig för Bandidos maffiaverksamhet ringde Masoud och Shahnaz polisen och vittnade i rättegång. Sju personer dömdes, de flesta till långa fängelsevistelser.

Men Bandidos hämnd kom direkt. Bilen brändes, barnen och de själva dödshotades, ekonomin raserades när restaurangen vandaliserades och paret gång på gång tvingades stänga för att fly och gömma sig.

– Jag är rädd varje dag. Jag kan inte lita på polisen, jag kan inte ge mina barn tid, jag är orolig för skulderna. Vi har inget liv. Ibland tänker jag som en dröm att jag skulle bli sjuk och ligga på sjukhus och slippa ifrån allting, sa Shahnaz för ett år sedan.

Hon grät när hon sa det. Hon satt i det lilla radhuset i utkanten av Göteborg som de bodde i då.

Ett hem där de persiska vävkonstverken hängde bredvid de svenska skolfotona av barnen.

Ibland kunde de skratta i eländet. Men de började varje dag med att kolla om det låg någon bomb under bilen.

Då, när Masoud och Shahnaz fick Fokus utmärkelse Årets svensk, hade de brutit med polisen.

Paret ville inte ge upp sina liv, byta identitet, gömma sig på annan ort och överge restaurangen som de investerat i. Och det är vad rättsväsendet kan erbjuda dem som stått upp mot den organiserade brottsligheten.

I februari i år gav Garakoeis upp. Stängde restaurangen. Gick in i polisens skyddsprogram.

– Min dröm var att vi skulle kunna sälja restaurangen och leva ett vanligt liv. Men ingen vill köpa restaurangen till det pris den är värd. Nu är inte pengar viktiga för mig längre, nu vill jag bara vara med familjen, vara trygg igen, sa Masoud då.

Det har funnits glädjeämnen i deras liv under året som gått. Efter utmärkelsen har de fått pengar och stöd av privatpersoner, kyrkor och politiker. Nyligen gav Göteborgs kommun paret 100 000 kronor ur Renströmska fonden.

Och Masoud, som torterades i Teherans fängelser för sin kommunistiska kamp mot shahens diktatur och mullornas islamiststat, har med förvåning hört sig själv hylla svenska kristdemokrater, som de politiker som ställt upp mest.

Men även om samarbetet med polisen ger paret Garakoei skydd har de också fått ge upp hela det liv som de kämpat sig till i Sverige som flyktingar.

– Garakoeis ingår i polisens särskilda personsäkerhetsprogram nu. Mer än så kan jag inte säga, är chefen för länskriminalen i Göteborg Klas Fribergs korta kommentar.

Under året som gått har en ny lag gett polisen ökade möjligheter att hjälpa offer för utpressning och övergrepp i rättssak. Men även den bygger på systemet att byta identitet och flytta.

Brottsoffret får anpassa sig till luckorna i rättsväsendet.

Nu finns inte Masoud och Shahnaz Garakoei mer. Det var priset de betalade.