Göran Persson önskar Reinfeldt lycka till
Bild: Scanpix
Göran Perssons resa till Kina 1996 har blivit beryktad. Utan manus sa statsministern: »För mig är det oerhört slående vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling när man ser det kinesiska exemplet.«
I Sverige spelade det ingen roll att han i nästa mening betonade kritik av övertramp mot mänskliga rättigheter. Hans rykte som statsman svärtades.
– Jag ångrar inte ett ord, säger Göran Persson nu, tolv år senare.
Men kan du inte förstå att ordet »stabilitet« lät positivt?
– Det var oschyst, sättet som det citerades på. Det kommersiella trycket att åka dit var starkt. Det var syftet. Business. Jag kom in från andra hållet. Jag var nog den förste regeringschefen som lade tyngdpunkten vid mänskliga rättigheter.
Hur menar du?
– Ingen pratade mänskliga rättigheter då. Det var en kommersiell hausse i hela Europa. Helmut Kohl ledde oändligt många delegationer av tyska företag med stor framgång. Vi hade 77 svenska företag med och Ericsson tecknade avgörande ordrar.
Hur stor är risken att kritik kring mänskliga rättigheter stör exporten nu?
– Jag tror inte risken finns. Nu talar alla om mänskliga rättigheter så det är både naturligare och viktigare att ta upp det.
Vilket utrymme har Reinfeldt att föra en dialog om Tibet?
– Det är klart att han har ett utrymme att ta upp det, och han kommer naturligtvis ta upp det.
Bör Reinfeldt ta upp enskilda fall där mänskliga rättigheter kränkts?
– Historiskt har vi aldrig tvekat att göra det. Tillvägagångssättet är svårt. Jag hade en lista med saker som vi var oroliga över som jag lämnade i slutet av samtalet. Då är man tydlig, men slipper ha öppen konflikt vid bordet.
Hur fungerar ett toppmöte i en diktatur som Kina?
– Du har ju en timme på dig eller så. Kanske lite mer tid om du får en tête-a-tête med din kollega före. I gamla Sovjetstater, där folk hade svårt för avspända samtal, kunde de dra iväg i oändliga utläggningar om någonting, men det upplevde jag inte i Kina.
Vad är det som kan brista?
– Oftare än tiden är det att man själv inte vill eller orkar ta upp saker. Eller att motparten inte vill tala om det man själv vill tala om.
Vad tror du kineserna vill prata om?
– I början av överläggningen kommer de erinra om att vi var första land som erkände folkrepubliken. Sedan är det säkert FN, klimat och svenska företag.
Vad är rimligt att ställa som krav på Fredrik Reinfeldt?
– Att han inte nöjer sig med det ekonomiska utan för en diskussion om internationellt samarbete. Där tycker jag Reinfeldt är utmärkt när han säger att han ska ta upp klimatfrågan. Det är ett svårt besök han har framför sig och jag hoppas att det går bra. Jag säger: Lycka till!
Mer ur reportaget
På 60-talet höjde Sverige sin röst i världen. I dag är det svårt att urskilja vad svensk utrikespolitik står för, menar experterna.
