Hägglund söker enighet
Vad vill du göra åt primärvården?
– Jag vill ha bättre tillgänglighet, bättre kvalitet och större valfrihet. Tillgängligheten ökar om vi får mer mångfald. Vi behöver fler aktörer, men alla ska finansieras gemensamt.
Vad vill du satsa på?
– Jag har en lång lista. Bland annat vill jag starta en avknoppningsakademi tillsammans med Vårdföretagarna och Almega som ska underlätta för dem som vill starta eget inom vården, ge dem en bra kunskapsbas och förmedla kontakter. Vi har utredningar som ser över frågan om fri etablering och tillämpningen av LOU i vården.
Vad syftar sådana åtgärder till?
– Vi måste öka attraktionskraften i primärvården. Det har länge ansetts lite häftigare att jobba på sjukhus. Primärvården måste lyftas och spela större roll i sjukvården.
Andra länder, som Danmark, har nästan 100 procent privata vårdgivare i primärvården. Var kommer Sverige att hamna?
– Det vet inte jag, det beror ju på vilka val patienterna gör. Men jag tror att andelen privata vårdgivare i primärvården kan bli betydligt högre än dagens 20,4 procent.
Husläkarlagen 1994 revs snabbt upp av den nya socialdemokratiska regeringen. Hur ser du på möjligheterna till en nationell överenskommelse om primärvården?
– Jag är beredd att anstränga mig mycket för att få bred enighet. Men inte till varje pris, det viktiga är ju att det blir så bra som möjligt för patienterna. Jag tror att socialdemokraterna behöver mer tid på sig för att bearbeta frågan om privata och offentliga vårdgivare. De har under så lång tid målat upp en bild av att vården antingen sker i perfekta former i offentlig regi eller i orättvisa former i privat regi. Kanske måste krutröken från valrörelsen skingras lite innan de kan delta i debatten. Jag tror att skillnaden mellan partierna inte är gigantisk.
Kommer vi att få en ny husläkarlag?
– Vi behöver en stomme på nationell nivå, men det ska finnas ett utrymme i landstingen för olika utformning. Det är de som finansierar och har ansvaret. Jag tycker att det är en klok ordning, att vi har landsting.
Regeringen utreder fri etablering. En möjlig risk är att nya mottagningar hopar sig i välbärgade områden. Hur ser du på det?
– Det är en jätteviktig fråga eftersom vården ska finnas tillgänglig för alla, och de som har störst behov ska komma först. Det kommer att behövas ett grundläggande regelverk så att till exempel befolkningen i glesbygd har rimligt avstånd till vården. Sen handlar mycket om ersättningssystemen.
Ska man ge mer stöd till socialt utsatta områden?
– Man måste hålla ögonen på den saken. Behövs det särskilda insatser i vissa områden? Men samtidigt är det så att patienten, med ökad makt, kanske väljer en vårdcentral någon annanstans. Men man ska aldrig vara dogmatisk.
Vad vill du säga till verksamhetschefen i Jordbro?
– Doktorn i Halmstad tar 20–25 patienter om dagen. I Jordbro tar de 8–10. Då måste man fråga sig: Vad beror det på? Är det brist på tolkar? Är det något annat? Sjukvården kan ju inte lösa alla jordens problem, men det är klart att sjukvårdspersonalen måste etablera en god kontakt med dem de ska behandla.
Patienter kan vara tystlåtna, det tar tid helt enkelt.
– Ja, så kan det vara. Det måste man ju tänka på hela tiden när man utformar systemet. Men det bör gå att hitta en mix som fungerar.
Avknoppningsakademin
Ett nytt institut som ger råd, kunskaper och kontakter till läkare och annan vårdpersonal som vill starta eget.
Under hösten görs en förstudie, delfinansierad av regeringen.
Initiativet till Avknoppningsakademin kom från Almega och Vårdföretagarna, som gör studien i samarbete med SKL, Läkarförbundet och Vårdförbundet.
Källa: Socialdepartementet
