Hälften flyr till Sverige

Det är en förälders värsta mardröm. En dag i slutet av juli förra året satte sig fyra kvinnor i en bil i Bagdad. Det var en mor och hennes tre tonåriga döttrar, och planen var att de skulle besöka moderns svärföräldrar. De kom aldrig fram.

Modern i bilen har i sin tur en mor, en 63-årig kvinna vid namn Nooralhuda, som sedan augusti lever som flykting i Södertälje. Ofta, så ofta det går, ringer hon sina forna grannar i Bagdad för att höra ifall de hört vad som hänt hennes dotter och barnbarn. Hittills har de bara kunnat berätta att Nooralhudas familj fortfarande är försvunnen.

– Min enda önskan är att jag får besked om att min dotter och hennes barn är vid liv, så att jag kan hjälpa dem att ta sig hit, säger Nooralhuda genom gråten.

– Hon vill inte uppge sitt efternamn eller vara med på bild, av rädsla för att förvärra situationen ytterligare, säger Nooralhuda

Nooralhuda är ett tydligt exempel på att Irakkriget nu kommit till Sverige på allvar. Effekten av bombattentaten, kidnappningarna och massmorden är en snabbt ökande ström flyktingar.

Det står i dag klart att Irakkriget orsakat – och dagligen orsakar – en humanitär katastrof av enorma proportioner, framför allt i Mellanöstern. FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att mellan 500 000 och 1 miljon irakier flytt till Syrien, 700 000 till Jordanien, mellan 20 000 och 80 000 till Egypten, och 40 000 till Libanon.

Nu ökar flyktingströmmen till Europa ökade snabbt. I slutet av december gick UNHCR ut med en bred uppmaning till regeringar utanför närområdet att flyktingar från centrala och södra Irak ska ges skydd.

– Det internationella samfundet har varit optimistiskt och har hoppats att situationen ska förbättra sig. Men nu står det klart för de allra flesta att det här är något långvarigt, och att situationen bara blir värre, säger Paal Aarsaether, UNHCR:s talesman i Norden.

Av de irakier som söker sig till Europa kommer nära hälften till Sverige. Av de drygt 16 000 irakier som sökte asyl i Västeuropa mellan januari och november förra året kom 45 procent, eller 7 394, till Sverige. I november, när 1 413 kom hit, var motsvarande siffra 230 i Tyskland, 65 i Danmark och 13 i Frankrike.

– Det är en mycket stor ökning. Varannan asylsökande i Sverige är nu irakier. Det är flera hundra varje vecka, berättar Krister Isaksson, prognosanalytiker på Migrationsverket.

Enligt Isaksson finns det inget som tyder på att strömmen kommer att minska – snarare tvärtom.

Det finns flera anledningar till att så många irakier ändå söker sig till just Sverige, enligt Krister Isaksson. En är att här ges uppehållstillstånd av skyddsskäl i en större omfattning än i andra länder. Med andra ord följer Sverige UNHCR:s uppmaning, medan andra europeiska länder, åtminstone hittills, inte gör det. I Sverige bor också redan kring 80 000 irakier, vilket gör det till en naturlig destination för många. Sveriges jämförelsevis generösa regler kring anhöriginvandring spelar därför också roll.

I dagsläget verkar Sveriges politiska ledning tagen på sängen av den snabba utvecklingen. Migrationsminister Tobias Billström berättar att frågan är under beredning, och konstaterar att Sveriges »ansvar är stort« när det gäller de irakiska flyktingarna och att »vi tar det, fullt ut«. Men han säger att det inte finns några direkta planer på att försöka förmå andra EU-länder att dela flyktingbördan mer solidariskt.

– Det är förstås viktigt att fler engagerar sig. Målsättningen är att ett gemensamt asylsystem ska finnas på plats 2010, säger Billström.

För dem som arbetar dagligdags med att hantera flyktingströmmen, som enhetschefen Catarina Helling i Södertälje kommun, är ministerns ord en klen tröst. Helling berättar att den introduktionsenhet hon ansvarar för, som tar hand om de flyktingar som just fått uppehållstillstånd, har vuxit från 8 anställda till 25 på ett år. Medarbetarna knäar under trycket.

– Det här sker inte smärtfritt, säger hon.

Förutom nya handläggare som kan hjälpa de nyanlända med det praktiska, har Hellings enhet under året också anställt två kuratorer. Deras uppgift är att hjälpa flyktingar att börja bearbeta det fruktansvärda de upplevt i Irak.

En av dem som kommit till Introduktionsenheten i Södertälje är Taghreed Ewas, en 34-årig kemiingenjör som anlände till Sverige i mars 2006. Hon flydde efter att vid ett flertal tillfällen ha hotats till livet och efter att hon en gång, av ren tur, lyckats undkomma ett kidnappningsförsök i Bagdad, där hon bodde. Taghreed Ewas berättar att anledningen till att hon hotades var att hon är kristen och arbetade för en internationell organisation.

Taghreed flydde via norra Irak och Turkiet, men lämnade stora delar av sin familj. I dag är hennes man i Jordanien, hennes pappa i Syrien, och hennes mamma, som var sjuk och inte kunde lämna Irak, har dött, ensam på ett sjukhus i Bagdad.

– Jag hatade Saddam när han styrde Irak. Men jag sörjde när han avrättades. Nu hoppas jag att Irak en dag får en ledare som Saddam som kan stoppa allt det som händer.