Han utmanar svensk grundlag

CNN, BBC, Al-Jazira, i lördags pratade de alla om ett misstänkt våldtäktsförsök i Enköping. Uppgifterna var knappa, men anklagelserna blev en världsnyhet. Nätet kokade av konspirationsteorier.

Det säger något om hur brännande Julian Assange är just nu. Mannen bakom kontroversiella sajten Wikileaks var i Sverige för att skriva avtal med svenska Piratpartiet och starta företag. Dagarna innan hade den kringresande australiensaren dessutom kungjort att han ämnar slå sig ner här. Allt för att låta Wikileaks politiska sprängstoff skyddas av den svenska grundlagen.

För internet har Sverige kommit att bli vad Schweiz är för bankerna. Här kan omstridda digitala dokument och uppgifter förvaras tryggt. Vår grundlagsskyddade yttrandefrihet, tryckfrihet, meddelarskydd och källskydd är världsunika.

Men ett litet land som härbärgerar känslig information riskerar alltid att utsättas för diplomatiska så väl som politiska framstötar. När den hemliga så kallade scientologbibeln 1996 lämnades in till riksdagen – för övrigt av mannen som i dag äger domänen wikileaks.se – och blev offentlig handling reagerade amerikanska intressen omedelbart. Dåvarande justitieminister Laila Freivalds menade att »viss störning i de bilaterala förbindelserna mellan Sverige och USA« uppstått.

Tio år senare stormade femtio poliser företaget PRQ:s serverhall och beslagtog deras datorer. Målet var att sätta stopp för The Pirate Bay, enligt uppgift efter att Sverige fått påhälsning av amerikanska lobbyister. Men anledningen uppgavs inte bara av ekonomisk, politiska påtryckningar från Ryssland lär också ha spelat in. I samma serverhall fanns också den fysiska delen av tjetjenska rebellernas kavkazcenter.com.

PRQ är åter aktuellt eftersom det är där Wikileaks databas ligger. Här finns miljontals sidor komprometterande material, bland annat om amerikanernas verksamhet i Irak och Afghanistan. USA har öppet krävt att Wikileaks ska tystas eller åtminstone dra tillbaka avslöjanden. Efter påstötningar från Australien och Sydafrika har Wikileaks själva känt sig tvingade att hänvisa till det svenska förbudet att efterforska källor.

Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet, ser i Sveriges nya roll som frizon för information en uppenbar parallell till vad som hände i inledningen av andra världskriget. Sverige fick då vid flera tillfällen påhälsning av tyska representanter som upplyste regeringen om att svenska tidningar skrivit ofördelaktigt om Tredje riket och att Sverige skulle se till att göra något åt saken. En rekordsnabb utredning kom fram till att grundlagen var tvungen att rundas. Lösningen blev en fullmaktslagstiftning – som i sig stred mot rättsstatens grundprinciper.

– Det skulle inte vara uppenbart synligt att man gav efter för utländska påtryckningar, man kunde ge sken av laglighet, säger Wilhelm Agrell.

När alltmer kontroversiellt material i dag lockas till Sverige bäddar det för att såväl subtila som direkta påtryckningar ökar. Något som svenska myndigheter är ganska oförberedda på, enligt Agrell. Man vet inte vem som ska hantera situationen, vem som är ansvarig eller vilken politisk linje som ska följas.

Vår lagstiftning är dessutom anpassad till en nationell informationsmiljö, och den juridiska eftersläpningen på området tycker han är oroväckande.

– Lagstiftarna har knappt upptäckt internet än, säger Agrell.

När mäktiga stater i dag trycker på lilla Sverige att lämna ut, stänga ner eller överhuvudtaget påverka vad som publiceras riskerar historien från 1939 att upprepas.

– Det är precis så man kommer agera igen, man definierar det som liggande utanför grundlagens skydd, säger Wilhelm Agrell.

Det som gör Sverige så attraktivt för kontroversiella sajter är hur lagstiftningen inom yttrandefrihetsområdet är konstruerad. Den är på detaljnivå reglerad i grundlagen. Det skiljer oss från andra länder där frågan till största del avhandlas utanför grundlagen.
Den svenska konstruktionen gör det krångligt att jämka samman med EU. Redan under förra regeringen tillsattes en Tryck- och yttrandefrihetskommitté för att se över grundlagen på det området. Utredningen lades ner, men nuvarande regering öppnade en ny och just nu sitter förre justitiekansler Göran Lambertz och ser över eventuella förändringar.

Yttrandefrihetsexperten Anders R Olsson är orolig för att det skulle innebära en inskränkning i tryckfriheten.

– Det går inte att behålla det starka ordet om man radikalt ändrar lagstiftningen och gör den mer internationell. Utredningarna är ett uppenbart tecken på att Sveriges ledande skikt uppfattar det svenska systemet som väldigt jobbigt att försvara, säger han.

Den svenska särställningen som det fria ordets försvarare har dock redan naggats i kanten av EG-rätten. Framför allt har inställningen till offentlighetsprincipen påverkats, konstaterar Olsson.

Även om den svenska lagen är generös så är den mer komplicerad än man kanske tror. Det menar Daniel Westman, jurist och forskare inom rättsinformatik vid Stockholms universitet, som följt turerna kring Wikileaks.

– De hade uppenbarligen missuppfattat en del. Det gäller att hålla reda på undantagen, inte bara huvudreglerna, säger han.

Men just nu har Julian Assange annat att tänka på. Åklagare beslöt i onsdags att inleda en förundersökning mot honom för ofredande.

Svenska Piratpartiet fortsätter sitt samarbete med Wikileaks och inom kort ska organisationens servrar vara på plats hos partiet, redo att förse världen med nya avslöjande dokument.