Handels trappar upp kriget mot glädjebetygen

Handels rektor Lars Strannegård har tappat tålamodet med glädjebetygen och det hot mot vårt meritokratiska samhälle som de utgör. 

”Det handlar om en tandlöshet hos Skolinspektionen, skolsystemet och politikerna för att komma till rätta med betygsinflationen”, säger han till Fokus. 

Nyligen väckte han stor uppmärksamhet när han gick till attack mot betygsinflationen på DN Debatt.  Han menade att den omöjliggör en rättvis antagning till elitskolan och han hotade därför med att rödflagga några utpekade skolor som gav sina elever betydligt högre betyg än deras snitt i de nationella proven gav fog för. Handels skulle även överväga att ställa sig utanför det nationella antagningssystemet till universitet och högskolor och i stället ta fram ett eget test, skrev rektorn. Och nu tas nästa steg: 

– Vi studerar detaljerna just nu, men de studenter som kommer in på betyg måste förmodligen göra ett kompletterande Cambridge-test (kallat TSA: thinking skill assesment). Du kommer då inte att erhålla din plats om du inte gör testet med ett godkänt resultat, säger Lars Strannegård till Fokus.  

Håller studenterna på Handels inte måttet i dag? 

– Det är en överdrift att påstå det. Våra studenter är extremt duktiga – de befinner sig längst ute på normalfördelningskurvans högra svans. Däremot har vi, som många andra lärosäten, märkt en något minskad kunskapsnivå i matematik och en något försämrad analytisk förmåga.  

Upprinnelsen är flera uppmärksammade fall av så kallade glädjebetyg eller ”betygsinflation” i svenska gymnasier. Många av fallen uppmärksammades i en pågående granskning av Skolinspektionen som presenteras i sin helhet i juni. Men redan nu har framkommit att två av tre granskade gymnasieskolor har ihållande avvikelser i betygsättningen i jämförelse med hur eleverna presterar på de nationella proven.  

Det har även rapporterats återkommande om betygsinflation i media de senaste åren. Aftonbladet skrev nyligen om hur skolledningen på Cybergymnasiet i Stockholm har justerat upp elevers betyg bakom ryggen på lärarna, att betyg sätts av icke behöriga lärare, samt att elever  har utsatt lärare för påtryckningar för att få högre betyg.  

– De flesta kommer in via betyg till oss. Men efter alla larmrapporter om diskrepans mellan betyg och resultat på nationella prov känner jag att det osar mer och mer katt. Kan vi lita på systemet? Vi tvingas genomföra detta för att det ska bli rättvist, men jag vill också skicka en signal till berörda politiker och myndigheter att: Snälla, fixa så betygen blir rättvisa!, säger Lars Strannegård. 

Att de radikala förslagen kommer från just Handelshögskolan kanske inte är en slump. Handels är nämligen en av få av privata högskolor i Sverige. Skolan har därmed inte samma krav vad gäller antagningsregler som de övriga då statliga universitet och högskolor inte kan komplettera ett betygsintag med ett antagningstest lika lätt.  

– Som enskild utbildningssamordnare har vi möjlighet att bestämma över vår egen antagning. Vi har redan nu fem olika antagningsvägar in till Handelshögskolan (se faktaruta). Det är enbart de som söker in på sina gymnasiebetyg vi vill pröva hårdare, i synnerhet från de skolor som Skolinspektionen har kritiserat.  

Men satsningen kommer med en prislapp.  

– Det är resurskrävande. Varje prov kostar cirka 700 kronor. Det är tusentals som söker till oss vilket innebär att det inte bara blir dyrt, utan även tids- och resurskrävande. Men i grund och botten handlar det om att vi ska kunna lita på de samhälleliga institutionerna. Ett rättvist satt betyg är den bästa prediktorn för hur en student presterar.  

Det rödlistningssystem som är tänkt att bygga vad Handelshögskolan själva noterar vara icke kvalitativa gymnasieskolor. Helst skulle han se att Skolinspektionen listar alla sådana skolor, men i dag fångar de bara upp en bråkdel av skolorna, samt att dessa siffror i regel är gamla.  

– Vårt rödlistningssystem skulle visa vilka gymnasieskolor som i nuläget faktiskt sysslar med glädjebetyg. Det skulle också sända en kraftig signal, både till skolor och till politikerna, att de måste göra något åt problemet, säger han.  

Springer problemet med glädjebetygen ur friskolereformen? 

– Problem med hur betyg ska sättas rättvist har alltid funnits. Men tanken med friskolereformen var att skolan skulle inspireras och agera efter marknadens logik. Då blir betygen ett profileringsverktyg på marknaden och det gäller oavsett ägarform. Alla aktörer, kommunala såväl som privata, drivs av nödvändighet att agera på marknaden. Men med ett rättssäkert betygssystem skulle man kunna komma tillrätta med det problemet.  

Skolinspektionen, den myndighet som har till uppgift att hålla efter kvaliteten i svenska skolor, är också bekymrad över den bristande insikt som vissa skolor ger uttryck för när det kommer till glädjebetygen.  

– Samtliga av de granskade skolorna har avvikelser mellan betyg och nationella prov men i varierande grad. Sedan har vi tittat på vilka åtgärder skolledningen och rektorer har satt in. Där har vi identifierat utvecklingsområden. Vi tycker det är anmärkningsvärt att ledningen på vissa av skolorna inte har identifierat alls att man har de här avvikelserna, säger Ingrid Jacobsson som är projektledare för granskningen, som alltså presenteras nästa månad. 

Så det blir inga reprimander utifrån denna granskning?  

– Vi noterar inte brister i just denna rapport eftersom det inte är en tillsyn. Vi noterar utvecklingsområden, och där ser vi att rektorer inte gör tillräckligt stort analysarbete kring diskrepansen mellan betyg och prov.  

Skolinspektionens generaldirektör Helen Ängmo vill inte uttala sig om vilken följden kan bli för skolor som delar ut glädjebetygen utan hänvisar till presschefen Agnes Gidlund. 

Hur kommer Skolinspektionen att agera mot de skolor som visar sig ha glädjebetyg? 

– Man ska veta att detta är en kvalitetsgranskning. Vi tittar inte utifrån lagens krav.  

Så inga sanktioner är att vänta? 

– Nej, det kommer inga sanktioner utan vi kommer med råd och rekommendationer. Detta är ingen tillsyn.  

Men när ni gör era tillsyner – tar ni någon hänsyn till diskrepansen mellan betyg och nationella prov? 

– Vi kan ju titta på det, men det finns inga riktmärken i lagen kring detta. Det kan ju vara helt okej att det diffar mellan nationella prov och betyg. Men granskningen tar upp hur man jobbar med problemet. Här kan vi inte gå in med skarpa verktyg.  

Så regleringsbrevet ger inte möjligheter till sanktioner mot de skolor som har dessa avvikelser? 

– Nej. Där får du vända dig till Lotta Edholm (skolminister från Liberalerna, reds anm). 

Finns det överhuvudtaget någon sanktionsmöjlighet när myndighetsutövningen betygsättning inte görs rättssäkert? 

– Ja, vi kan titta på hur man jobbar med betygssättning. Till exempel att behöriga lärare ska sätta betyg med mera. Men inte på själva differentieringen.  

Vilka sanktionsmöjligheter har ni? 

– Man kan få en varning, ett föreläggande, eller föreläggande med vite. Det är ovanligt att man går vidare med vite till förvaltningsdomstolen eftersom de flesta rättar sig efter våra anmärkningar. I extrema fall kan man återkalla tillståndet för en friskola, eller tvångsförvaltning från staten om det handlar om kommunal skola. Det har endast hänt i ett fall – Storvretsskolan i Botkyrka år 2019.   

***

Läs även: Han fick AI att klara nationella provet på en kafferast

Läs även: Glädjebetyg eller fuskbetyg?