Här är bäst att bo – och här får man mest för pengarna
År 1983 byggdes en villa på Makrillvägen 11 på Lidingö. Knappt 160 kvadratmeter fördelade på sju rum i ett och ett halvt plan. Nu är den till salu. Pris? Säljaren tänker sig närmare 10,5 miljoner kronor.
Det kan låta mycket, men betänk att Sveriges dyraste villa förra året ligger bara några kilometer bort i samma kommun. Den gick för 50 miljoner kronor och köptes av det skandalomsusade fondbolaget Allras grundare Alexander Ernstberger. Så är detta också den elfte bästa kommunen i Sverige att bo i. Och smakar det så kostar det, som bekant.
Fast om prislappen på boendet får väga lika tungt som livskvaliteten hamnar Lidingö i stället i bottenträsket av landets kommuner. Här är det helt enkelt så dyrt att bo att det inte vägs upp av service, kvalitet på skolor, närhet till läkare och annat som sammanvägt avgör hur attraktiv en ort är.
– När vi började göra Bäst att bo fick vi höra att huspriserna i de kommuner som hamnade i topp var så höga att människor med vanliga inkomster inte kunde bo där. Därför tog vi fram ett mått som visar var det är bäst att bo med hänsyn till vad boendet kostar, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping och ansvarig för hela Bäst att bo-undersökningen.
Det handlar alltså inte om någon uppställning över var det är billigast att bo, utan det är en rankning av var man får högst livskvalitet för pengarna. Ungefär som när en vinrecensent betygsätter ett vin och väger in priset. Ett billigt vin som är lika bra som ett dyrare får helt enkelt fler stjärnor.
– Vi vet att på platser där folk tjänar mer kostar det också mer att bo. I Stockholm till exempel är inkomsterna högre, men inte så mycket högre att det väger upp för skillnaderna i bopriset jämfört med ställen där huspriserna är låga.
Den som söker prisvärt boende gör bäst i att hålla sig borta från storstäderna. I stället är det Norrlandskusten som erbjuder mest för pengarna, ställt i relation till vad kommunen i övrigt har att erbjuda (se tabell). Och allra bäst är det i Piteå. Ett hus på Lars-Samuelsgatan 34, i samma ålders- och storleksklass som det på Makrillvägen på Lidingö, bjuds nu ut för 1,7 miljoner.
Alltså en prisskillnad på nästan 9 miljoner kronor. Faktum är att det går att köpa alla de sju villorna i Piteå mellan 140 och 160 kvadratmeter som ligger ute på bostadssajten Hemnet för ungefär lika mycket som man får hosta upp för kåken på Makrillvägen.
Därmed inte sagt att det råder stiltje på bostadsmarknaden i Piteå. Tvärtom. Priserna har stigit med 139 procent sedan 2001, i nivå med riksgenomsnittet. Och sedan 2012 har ökningen varit ännu snabbare än i övriga landet, plus 40 procent, jämfört med 33.
– Den accelererande utvecklingen på slutet beror på att vi har fått en påtaglig bostadsbrist. Liggtiderna är väldigt korta. En villa i tätorten tar normalt inte mer än tre veckor att sälja, säger Stefan Bergstedt, chef på Fastighetsbyrån i Piteå.
– Ganska ofta går det till budgivning. Och fenomenet att folk vill köpa redan före visning har också kommit hit. Jag är inte så förtjust i det, men det ökar.
Bakgrunden till uppgången i Piteå är, precis som i hela landet, en kombination av låga räntor, begränsad nybyggnation och befolkningsökning. Boverket kartlägger varje år läget på bostadsmarknaden i landet. Vid den senaste enkäten, som avsåg 2016, rapporterade 240 av landets 290 kommuner att de hade brist på bostäder. Det gäller i synnerhet hyresrätter med överkomlig hyra. Piteå skiljer sig inte från resten av landet.
– Sedan millennieskiftet har befolkningen ökat varje år, utom två år. Vår plan är att vi ska vara 43 000 invånare 2020, säger kommunalrådet Helena Stenberg (S). I dag är siffran kring 41 900.
En del av de nyinflyttade är utrikes födda, men det förklarar inte hela befolkningsökningen. Enligt mäklaren Stefan Bergstedt finns en trend i Norrland att flyttlassen går från inlandet till städerna vid kusten. Själv är han för övrigt också inflyttad. Dialekten avslöjar omedelbart att det rör sig om en sörlänning, även om det var sexton år sedan han tog sig från Halmstad till Piteå.
– Det var för mig som det väl ofta är. Kärleken lockade.
Men bostadspriserna är naturligtvis inte den viktigaste faktorn för var man bosätter sig, även om det är de som i stor utsträckning styr hur »prisvärd« en kommun är.
– Att bestämma var man ska bo är ett ganska komplext beslut där sådant som arbete, inkomst, boendestandard, familje-situation, livsstil med mera vägs in. Man väljer ett helt paket, säger Charlotta Melander.
– Vi har sett att det är viktigt att ha hela bilden för att vara en attraktiv kommun. Därför jobbar vi hårt och målmedvetet för att vara det. Vi har ett mycket aktivt förenings- och kulturliv och ett stort utbud av fritidsaktiviteter, säger kommunalrådet Helena Stenberg.
Var man får jobb har förstås stor betydelse för var man bosätter sig. Och den lokala arbetsmarknaden i Piteå har haft en hälsosam utveckling. Från nästan 10 procents arbetslöshet efter finanskrisen 2009 har siffran sjunkit till 6 procent. Det är en remarkabel utveckling om man jämför med riket där arbetslösheten bara har minskat med någon procentenhet under samma period. För åtta år sedan låg Piteå klart över snittet. I dag ligger kommunen 1,5 procentenheter under.
Vi talar om en klassisk bruksort där pappers- och skogsindustrin länge har varit de största privata arbetsgivarna. Men i takt med att basindustrin har minskat bemanningen har Piteå lyckats locka andra verksamheter till orten. Bland annat har några av storbankerna förlagt nationella servicefunktioner dit. Och Luleå tekniska universitet har sina utbildningar inom media, musik och dans i staden.
För även om det finns viss konkurrens mellan städerna så är det inte tal om annat än att Piteå gynnas av närheten till grannen i norr. Luleå är dubbelt så stort som lillbrorsan, men staden växer också och bostadsmarknaden där är ännu mer i obalans. Genomsnittspriset för en villa i Luleå är nära nog dubbelt så högt, enligt Mäklarstatistik. Det tar drygt 40 minuter att köra bil mellan centralorterna och från Rosvik, nära kommungränsen på Piteåsidan, är resan bara hälften så lång.
– Rosvik har blivit väldigt populärt och där har prisökningen varit ännu brantare. Det är till stor del drivet av människor som arbetar i Luleå men har upptäckt att huspriserna ligger en bra bit lägre här, säger Stefan Bergstedt.
De jämförelsevis höga bokostnaderna i Luleå torde vara ett skäl till att kommunen inte placerar sig högre än plats 27 plats när Bäst att bo-listan justeras för huspriser. Efter Piteå är det i stället två andra norrländska kustkommuner där invånarna får mest valuta för pengarna: Skellefteå och Sundsvall. Även Örnsköldsvik kvalar in på tio-i-topp.
I botten av listan finns uteslutande storstadskommuner. Allra minst livskvalitet per boendekrona får man i Danderyd på plats 290. Därefter följer Lidingö, Solna, Vaxholm och Nacka. Den enda kommunen på tio-i-botten som inte ligger i Stockholms län är Öckerö (281) på Västkusten. Malmös grannkommuner Vellinge och Lomma har platserna 275 respektive 278 . Partille och Göteborg har plats 271 respektive 272.
Så om hjärnan, hjärtat och plånboken tillsammans får styra var man ska bo blir valet lätt. Och om inte det räcker: låt magen vara med och bestämma också. För vem kan motstå en äkta pitepalt?
Läs hela listan här: Kommunerna med högst livskvalitet givet bostadspriset:
