Här är pandemins stora ekonomiska vinnare: »Varit förberedda«

I Östersund står hotellrummen tomma. Trots att många svenskar har stannat i landet under semestern i år och det rapporteras om många fjällturister är det bara ett fåtal som har bokat rum  i staden. De jämtländska krögarna försöker också locka gäster men turisterna är svårflirtade.

Inte mindre än 28 bolag i kommunen har gått i konkurs hittills i år, varav 4 inom hotell och restaurang. Ett av dessa, Business­4you, var inriktat på konsult- och projekttjänster till eventbolag samt restauranger och hotell, som en slags brygga mellan närliggande turistorten Åre och Stockholm.

Från den 1 mars till den 31 juli gick 310 restaurangföretag i konkurs i riket. Branschen är den som drabbats hårdast av coronapandemin enligt kreditupplysningstjänsten Syna. Totalt sett har konkurserna i år ökat med 11 procent jämfört med i fjol, enligt kreditinformationsföretaget UC.

Östersunds näringslivschef Fredric Kilander konstaterade nyligen att i enstaka fall har pandemin orsakat konkurser, men desto mer avgörande har varit i vilket skick bolagen gick in i coronakrisen. Starka bolag har klarat sig bättre än de som var i gungning redan före krisen.

Enkelt uttryckt har pandemin varit en förstärkare åt bägge håll: välmående i »rätt« branscher har kunnat dra nytta av coronakrisen, svaga bolag i utsatta branscher har tvingats kasta in handduken.

Klädkedjan MQ, som i fjol omsatte 1,4 miljarder kronor, är årets hittills största konkurs och ett bra exempel på det senare. Bolaget har dragits med lönsamhetsproblem i åratal och en omstrukturering var på gång, men nådde aldrig i hamn. Pandemin blev en sten för mycket på den redan tunga bördan. Samma öde drabbade den mindre konkurrenten Joy, som gick omkull ungefär samtidigt.

MQ, som sedan dess gjort en omstart efter ett ägarskifte, fick erfara att pandemin förstärkte e-handelstrenden som pågått några år, där konsumenter väljer bort fysiska butiker för att i stället handla på nätet. Inom sektorn finns också en rad exempel på vinnare på samma trend: e-handlaren Boozt, som säljer modekläder på nätet, har stigit med 92 procent på börsen i år. Aktierna i den betydligt större branschkollegan, tyska Zalando, är upp 49 procent.

Att svenskarna har hemestrat har också drivit på renoveringarna. Men om man i fjol anlitade en firma för att renovera köket, så har många i år tagit på sig sådana projekt själva. Inför sommaren sa åtta av tio husägare i en Sifoenkät att de planerade att bygga något under sommaren. Det har märkts hos byggvaruhuskedjor, såsom Byggmax. Man har fortsatt sin butiksexpansion och under andra kvartalet redovisades den högsta försäljningen och vinsten någonsin. Enligt Byggmax vd Mattias Ankarberg växer volymerna bland konsumenter snabbare än den del som riktar sig till företag. En tydlig pandemieffekt, menar han. Aktien? Plus 85 procent sedan årsskiftet.

På fritidssidan har Gullberg & Jansson i Helsingborg, som säljer pooler och vars aktie handlas på den alternativa handelsplatsen Spotlight, uppgett att det i år har funnits ett stort intresse för bolagets produkter. Aktiekursen har fördubblats under 2020.

Det innebar enorma förändringar för näringslivet när miljontals svenskar ändrade sina beteenden i våras. Börsen har speglat detta mer eller mindre i realtid – och där framgår tydligt att det inte bara finns förlorare på pandemin, utan även stora vinnare och det i olika branscher. En utveckling som inte ens rutinerade börsbedömare kunde förutse.

– Det som förvånat mig har varit att industribolagen har hållit emot oväntat bra – Volvo, Atlas Copco, ABB och andra, säger Joakim Bornold, sparekonom på finansbolaget Söderberg & Partners.

– De har varit bättre förberedda, snabbare med att dra i nödbromsen och dessutom haft större kassor än under finanskrisen för tio år sedan. Sedan har de tryckt ut risken mot underleverantörer genom mindre lagerhållning och kortare kontrakt. Industrin har också gynnats av korttidspermitteringen, som de var snabba med att utnyttja.

LÄS OCKSÅ: Emanuel Sidea: SAS borde inte få mer hjälp – företagets tid är över

Startpunkten är tämligen tydlig: den 16 mars i år uppgick det totala antalet bekräftade coronafall i Sverige till 1 146 och 7 svenskar hade avlidit i covid-19. Även om virusspridningen ännu var koncentrerad till Stockholms län gav Folkhälsomyndigheten på sin presskonferens en tydlig rekommendation till alla svenskar: jobba hemifrån, om det går. Regeringen stängde snart gymnasier och högskolor. Riksdagen drog ner antalet ledamöter till 55. Samma eftermiddag lade regeringen också fram ett av flera räddningspaket med stöd åt drabbade företag.

Den måndagen i mars innebar en vändpunkt då en stor andel av kontorsanställda övergick till distansarbete. På trafiken i datanäten märktes det genast hur volymerna ökade. Enligt internetoperatören IP-Only var den 29 procent högre under veckan som följde, och trafiktillväxten har fortsatt att öka efter det.

Runt om i världen har mönstret varit snarlikt och ofta har nedstängningarna varit ännu mer omfattande än i Sverige. På kort tid övergick 1,5 miljarder barn till att bli undervisade på distans, enligt siffror från Microsoft. Företagets vd Satya Nadella konstaterade nyligen att vad som följde var »två års digital transformation på två månader«.

Detta har gynnat it-bolag som tillhandahåller datainfrastruktur. De amerikanska it-jättarna har alla haft positiva aktieutvecklingar, då de i kraft av sin storlek och marknadsdominans sett krisen som en drivande faktor i att användare och kunder i än högre grad ska bruka deras tjänster och produkter. It-jätten Apples aktie är upp 56 procent i år, medan e-handelsgiganten Amazon har stigit 72 procent.

Även i Sverige har börsen kommit tillbaka rejält efter en sättning som startade i slutet av februari och höll på till mitten av april. Återhämtningen har överraskat många bedömare som pekar på att svensk ekonomi krympte med 8,6 procent andra kvartalet och att 2019 var det starkaste börsåret på ett decennium – då index steg med 30 procent; i år är samma index upp 2 procent.

Det bolaget på Stockholmsbörsen som har haft den allra starkaste aktieutvecklingen i år är spelutvecklaren G5 Entertainment, aktien är upp 269 procent. (Branschkollegan Paradox är upp 50 procent.)

Egentligen har det varit en god tillväxt inom den breda sektorn för underhållning, dataspel och kasino. Evolution Gaming, som erbjuder livekasinospel, har stigit 122 procent i år och lade nyligen bud på konkurrenten Net Ent, som i sin tur stigit med 213 procent.

Även bioteknikföretag som legat bra till i läkemedelsutveckling har gått mycket starkt, till exempel Hansa Biopharma (plus 211 procent), Xbrane Biopharma (plus 126 procent) och Bactiguard (plus 120 procent). Nätmäklaren Avanza har gynnats av de kraftiga svängningarna på börsen och av den stora börshandeln. Aktien står på plus 61 procent.

Livsmedelskedjorna, som initialt tjänade stort på att konsumenterna bunkrade varor under coronakrisen, har däremot tappat mark. Icas aktie har backat knappt 1 procent i år, medan kollegan Axfood är ner 7 procent.

Bland investerare har det på senare tid talats det om en så kallad sektorrotation, vilket betyder att de säljer aktier i vissa branscher och köper i andra som bedöms ha en ljusare framtid. Många bolag som gick urstarkt i fjol har återfunnits bland förlorarna i år.

– Fastighetsbranschen har haft det ganska tufft, eftersom man kom från en värld utan ett moln på himlen, säger Joakim Bornold.

– Nu pratas det om vad corona kan få för effekt på hyrorna. Men jag ser snarare en svaghet i bolagens finansiering. Corona har visat att obligationsmarknaden – som länge varit glödhet – inte är lika gångbar för fastighetsbolagen längre. Riskviljan har sjunkit och investerare vill ha mer betalt för att låna ut till dem.

Ett färskt exempel är bostadsutvecklaren Oscar Properties som nyligen tvingades sälja ett dotterbolag till vrakpris. Företaget hade tagit upp ett obligationslån som förföll och när man inte kunde refinansiera lånet på finansmarknaden sålde man ett dotterbolag till branschkollegorna SBB och Genova. Prislappen vittnar om ett uselt förhandlingsläge: 1 krona mot att köparna övertog det utestående obligationslånet på cirka 360 miljoner kronor.

Fastighetsinvesterare har också flyttat om i portföljerna: det har varit säljtryck i aktier med exponering mot kontor och butikslokaler, till förmån för bostäder – vilket har gynnat till exempel bostadsägarna K-fastigheter (i år plus 72 procent) och John Mattson (plus 6 procent).

Bland förlorarna märks fastighetsbolaget Klövern med kontorslokaler runt om i landet, som i år backat nästan 40 procent.

LÄS OCKSÅ: Sverige får betala dyrt när EU ska slicka såren efter corona

Det spekuleras i att fler kommer att arbeta hemifrån, även när pandemin är över och att detta ökar efterfrågan på bostäder, på kontorens bekostnad. I USA uppger 42 procent av husägarna att mer tid kommer tillbringas hemma jämfört med förra året – och att det kommer fortsätta efter corona, enligt en undersökning av försäkringsbolaget Hippo. Enligt enkäten markerar det ett attitydskifte – från att hemmet mestadels varit en plats för vila och återhämtning kan det i själva verket vara möjligt att arbeta och studera hemifrån, men också en plats för träning och lek.

Det normala är numera videomöten dagtid och strömmande film och serier på kvällar, samtidigt som många arbetar uppkopplade till sina jobbnätverk – inte sällan via säkerhetslösningar som kräver än mer krypterad datatrafik. Mer investeringar i it-infrastruktur är att vänta. Ökat tempo i 5G-investeringarna har märkts av hos mobiljätten Ericsson, som nyligen skrev sitt 100:e 5G-avtal. I år har bolagets aktie stigit med 23 procent.

Ericssons vd Börje Ekholm anser att telekombranschen långsiktigt gynnas av pandemin.

– Krisen accelererar den omställning vi är inne i, med en ökad andel e-handel och där människor kommer att arbeta ännu mer på distans, sa han i samband med företagets kvartalsrapport i juli.

LÄS OCKSÅ: Emanuel Sidea: Svenska storbanker gör miljardvinster – mitt i krisen