Hårda smällar ger demens
Bild: JEFF GROSS/scanpix
Mörka skuggor har fallit över sporten på andra sidan Atlanten. Tre profiler inom den amerikanska hockeyligan NHL har dött de senaste månaderna. Rick Rypien från Vancouver Canucks och Wade Belak, som bland annat spelat i Nashville Predators – båda tog sina liv. New York Rangers-spelaren Derek Boogaard var under sina sista år beroende av smärtstillande och alkohol, och dog av en överdos.
En gemensam nämnare är att de alla betraktades som slagskämpar på isen. NHL ska nu utreda orsakerna till de oväntade dödsfallen, men det finns teorier om att hjärnskador orsakade av hjärnskakningar kan ha legat bakom.
Skadan kallas kronisk traumatisk encefalopati (CTE) och är främst förknippad med boxare och så kallad boxardemens. Den kroniska hjärnskadan uppkommer av upprepade slag mot huvudet där nervcellerna skadas. Det kan i sin tur leda till försämrat minne, depression och problem med impulskontroll, vilket kan ha medverkat till de amerikanska spelarnas tragiska öden.
I USA har fokus den senaste tiden främst legat på den amerikanska fotbollens spelares utsatthet för syndromet. Förra året publicerades en studie vid Purdueuniversitetet i USA som visade att några av de undersökta NFL-spelarna fick ta emot 1 800 smällar mot huvudet under en säsong. Men eftersom inte spelarna visade några yttre tecken på hjärnskakning fick de ofta fortsätta spela. Undersökningar visade dock att de hade minskad aktivitet i minnet, och symptom som kan liknas vid demens eller parkinson.
En forskargrupp vid Boston University har under en tid studerat hjärnskakningar och deras efterverkningar hos amerikanska fotbollsspelare. De har kommit fram till ett samband mellan CTE och självmord. 30 av de undersöka 40 hjärnorna hade tillhört spelare som tagit sitt eget liv.
NHL-spelaren Bob Prober avled till följd av en hjärnskada i fjol endast 45 år gammal. Ett halvår före sin död hade han bestämt sig för att donera sin hjärna till samma forskargrupp och blev den första hockeyspelaren som fått sin hjärna undersökt. Det visade sig att han hade CTE. Även Derek Boogaards familj har valt att donera hans hjärna till Boston University för forskning.
Även om spelet kan synas hårdare i amerikanska NHL är inte den svenska hockeyn förskonad. Enligt Yelverton Tegner, som är professor i hälsovetenskap med inriktning idrottsmedicin vid Luleå tekniska universitet, handlar det om ungefär 160 hjärnskakningar per 1 000 matchtimmar och lag. Mellan 5 och 10 procent av alla rapporterade skador inom ishockey är hjärnskakningar.
Genom att undersöka ryggmärgsvätska är det möjligt att diagnostisera skador på nervcellerna redan vid skadetillfället, men det har hittills endast gjorts i forskningssyfte bland boxare och fotbollsspelare.
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Sahlgrenska akademin, har länge forskat på hjärnskador hos idrottare. Hans erfarenhet är att spelare kan tycka att själva testet är obehagligt och ett enkelt blodprov vore att föredra. Enligt Henrik Zetterberg ligger ett sådant blodtest bara några år framåt i tiden. Han hoppas även mycket på att mer avancerade magnetröntgenundersökningar inom kort kommer att bli användbara för att upptäcka hjärnskador i samband med våld mot huvudet. Men egentligen tror han inte att enklare diagnostiseringsmöjligheter kommer att spela någon större roll.
– I NHL påstår en del intressenter att det handlar om publikintresset. Spänningen ökar i matchen när det är bråk och det är mycket fokus på tacklingar. Om vi hade gått in och undersökt dessa spelare med hjärnskademarkörer eller mer avancerade hjärnavbildande undersökningar hade vi krånglat till situationen för spelare och klubbar. Här behövs en attitydförändring. Ur ett mer praktiskt perspektiv kanske det inte behövs bättre diagnostik, utan hårdare regler mot våld mot huvudet, säger Henrik Zetterberg.
Hjälmen kan dessutom invagga spelarna i falsk trygghet, den skyddar nämligen inte mot hjärnskakning. Den är främst till för att förhindra frakturer och blödningar. Det tål att tänkas på under säsongens sargtacklingar.
Elitserien i ishockey drar igång 13 september.