Hon ska leda herrklubben

Varje morgon promenerar Marianne Lundius över Högsta domstolens gård och passerar den plats där Axel von Fersen lynchades av en uppretad folkmobb för exakt 200 år sedan. Den sönderslagna riksmarskalken släpades in i det Bondeska palatset av en tjänsteman och fördes in i ett litet rum, där han strax avled. Tjänste­rummet används än i dag och går under namnet »likboden« bland de anställda på HD.
Trots att HD funnits sedan 1789 har aldrig en kvinna suttit som ordförande. När Marianne Lundius tillträder sitt nya jobb den 1 mars så blir hon alltså historisk.

Marianne Lundius föddes i Malmö 1949 och efter juristutbildningen blev hon en av Sveriges första kvinnliga affärsjurister. 1998 utsågs hon till justitieråd och nyligen ringde justitieminister [[Beatrice Ask]] upp för att fråga om hon kunde tänka sig att ta över ordförandeposten när Johan Munck går i pension.

Bondeska palatset som hyser HD:s 90 anställda är en imposant byggnad, traditionen sitter i väggarna. Här arbetar de 15 justitieråd, i dag sex kvinnor och nio män, vars domslut är vägledande för hela det svenska rättsväsendet.

Efter en första prövning passerar endast ett 100-tal överklagade fall om året nålsögat och tas upp i HD. Kravet är att de ska vara viktiga och fungera som prejudikat för hur landets tingsrätter och hovrätter ska döma.

För den breda allmänheten är kanske HD mest känt för en handfull uppmärksammade domar som fått stort medie­utrymme. Sommaren 2009 friade HD två män som tidigare fällts för våldtäkt. En tydlig signal till det svenska rättsväsendet att det inte räcker att ställa ord mot ord för att fälla någon för våldtäkt. HD-domen delade Juridiksverige i två läger – de som var positiva till att HD slagit fast att beviskraven för våldtäkt är lika hårda som för alla andra brott, och de som var kritiska eftersom de menade att den innebar en skärpning av beviskraven.

Av de sammanlagt 303 justitieråd som Sverige har haft sedan 1789 har endast 11 varit kvinnor. Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, tror att mansdominansen i HD har lett till att instansen ofta släpat efter övriga samhället. När kvinnors och barns rättigheter inskärpts i lagstiftningen har det tagit ett tag innan HD hängt med.

– Mansdominansen i det svenska rättsväsendet leder till en viss konservatism på det straffrättsliga området.

Som exempel nämner hon våldtäktsmål som handlar om barns samtycke, där hon menar att HD vid flera tillfällen valt att döma mildare än vad som stipulerats av Sveriges riksdag.

Den enskilda händelse som HD fått mest uppmärksamhet för under senare år är dock utan tvekan när justitierådet Leif Thorsson fick sitta kvar på sin post trots att han 2005 dömdes till dagsböter för att ha köpt sex av en prostituerad. Händelsen blev än mer omskriven när HD:s dåvarande ordförande Bo Svensson försökte skämta bort det hela.

– Massmedia har en tendens att bara skriva om HD i negativa ordalag, kommenterar Bo Svensson händelsen i dag.

Trots HD:s oomtvistliga makt och betydelse är nog de flesta svenskar mer bekanta med domarna i USA:s högsta domstol. De svenska HD-domarna är inte bara anonyma för allmänheten, de har länge handplockats av regeringen i en sluten process. Och sett i ett historiskt perspektiv har en förkrossande majoritet av de svenska justitieråden plockats från regeringskansliet.

– Nuvarande slutna anställningsmodell gynnar män nära den politiska makten och minskar domstolarnas självständighet, säger moderate riksdagsledamoten Henrik von Sydow som skrivit sitt examensarbete om hur justitieråd rekryteras.

Men redan 2011 kan anställningsförfarandet i HD bli mer öppet. Enligt en proposition i grundlagsutredningen som läggs fram senare i vår ska vem som helst kunna söka jobb som justitieråd. En nämnd väljer sedan ut de mest kvalificerade kandidaterna som regeringskansliet därefter har att välja mellan.

Bo Svensson är inte förtjust i förslaget.

– Rekryteringen av justitieråd har enligt min mening varit bombsäker. Att endast kunna välja mellan dem som sökt tjänsten minskar urvalet, säger han.

Marianne Lundius poängterar dock att mångfald och olika yrkesbakgrund bland justitieråden är en stor fördel. HD har faktiskt förändrats och blivit mer öppet, menar hon. I dag finns inga klädkrav och personalen behöver inte nia domarna, vilket var fallet ända in på 70-talet. Av de gamla traditionerna är det åtminstone en som bibehållits; ceremonin när ett nytt justitieråd ska installeras. Då samlas alla justitieråd runt det långa bordet i plenum. Övrig personal ställer sig runt omkring och hälsar på den nyutnämnda domaren som kommer in genom en sido­dörr. Fullmakten från regeringen läses upp. Nykomlingen hälsar på sina kolleger och övriga anställda och intar sedan sin plats vid plenibordet. Senare eskorteras nykomlingen till sitt nya rum, högst upp i Bondeska palatset.

En store del av hennes och övriga justitieråds arbetstid består av läsning och fördjupade studier på kammaren.

– Det är det lugnaste jobb jag haft på många år, kommenterar [[Göran Lambertz]] sitt nya jobb som justitieråd.

Han tycker att tempot på justitie­departementet och nu senast som justitie­kansler var betydligt högre. Att Göran Lambertz i oktober 2009 utnämndes till justitieråd innebär att HD nu fått en domare som faktiskt är känd bland den stora allmänheten. Som justitiekansler förekom han flitigt i medierna och tvekade inte att ge sig in i debatter. Och Göran Lambertz tycker att också HD borde synas mer.

– Vi borde nog bli bättre på att sprida information om vår verksamhet. Det räcker inte att skicka ut ett par pressmeddelanden per år.
Men inte ens hos riksåklagaren, den instans som har tätast kontakt med HD, har man full insyn i HD:s arbete.

– HD:s inre liv är en väl förborgad hemlighet. Det är lite hokuspokus kring deras verksamhet, säger överåklagaren Nils Rekke.

Så funkar HD

Högsta domstolen ligger i Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Stockholm och prövar mål som överklagas från någon av Sveriges sex hovrätter.

Prövningstillstånd krävs för att målet ska tas upp. Detta ges av Högsta domstolen själv och i stort sett bara i de fall där det är viktigt att få fram en dom som kan vara vägledande för landets tingsrätter och hovrätter, så kallade prejudikat.

6 000 fall kom in till HD förra året. Samtliga utvärderas (eller prövas) för att se huruvida de bör få prövningstillstånd eller inte. 117 beviljades prövningstillstånd och togs således upp i HD.