Hoppfull ton i höstens prognoser: »Starka statsfinanser för att möta krisen«

Inkorgarna på landets nyhetsredaktioner har de senaste veckorna fyllts av inbjudningar till presskonferenser där olika JA-konstellationer presenterar budgetnyheter på ”sitt” område. Och redan den 27 augusti presenterade finansminister Magdalena Andersson regeringens prognos om det ekonomiska läget.

Men i flera ekonomiska prognoser ges nu en likartad bild av läget som då, de tidigare starkt pessimistiska prognoserna revideras till något mer optimistiska. Alla oroas naturligtvis över coronapandemins effekter på ekonomin 2020. Alla prognosmakare tror på en negativ BNP-utveckling på mellan 4,4 och 5 procent. Men bilden av att det vänder till en ökning under 2021 är samfälld.

Och liksom tidigare kommer Magdalena Andersson på måndag att hänvisa till att man kan göra det man behöver för att man ”sparat i ladorna” under goda år. Sverige gick in i krisen med en statsskuld som var på 35 procent av BNP, att jämföra med snittet för EU-länderna på 80 procent. Även om Svenskt Näringsliv som presenterade sin rapport om de ekonomiska utsikterna i dag tror på ett budgetunderskott i år på 250 miljarder menar de att statsskulden som mest ökar till 43 procent de kommande åren.

– De svenska statsfinanserna är starka vilket gör att vi har bättre förutsättningar än många andra länder att möta krisen, konstaterar Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv i dagens rapport.

Svenskt Näringslivs chefsekonom tror dock på en betydligt mindre återhämtning i investeringarna under nästa år än regeringen, men är trots det mer förhoppningsfull om en starkare utveckling av investeringarna under 2022.

– Tillväxttappet är stort och vi är inte tillbaka på de nivåer som rådde före krisen förrän under andra kvartalet 2022, menar Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Svenskt Näringslivs chefsekonom konstaterar också att det finns ”betydande strukturproblem som borde åtgärdats under den högkonjunktur som nu är slut”:

– Sverige har stora problem med integrationen på arbetsmarknaden, men även med trendmässigt högre löneökningstakter och inom servicesektorn avsevärt högre lönekostnader som minskar internationell konkurrenskraft och jobbskapande.

***

Det här tror de ekonomiska prognosmakarna:

BNP-utvecklingen      2020           2021            2022

SBAB                                 - 4,7              3,2                2,4

Sv Näringsliv                    - 4,4              3,2                3

Regeringen                       - 4,6              4,1                 -

Swedbank                         - 5                 3                    3

Arbetslösheten            2020           2021            2022

SBAB                                 < 9                < 9                8

Sv Näringsliv                    8,7               9,5                8,6

Regeringen                       9                    9,5                8,1

Swedbank                         9,6                10,3              8,8

Statsskulden                 2020           2021            2022

Sv Näringsliv                    42                 43                 42

Regeringen                       42,9              42                 -

Swedbank                         43,2              44,2              44,1

Investeringar               2020           2021            2022

SBAB                                 -2,5               1,2                 0,7

Sv Näringsliv                    -8,1               0,1                 7,7

Regeringen                       -9                  3,5                5,5

Swedbank                         -9,8               3,6                6,6

Källa: Ekonomiska prognoser från augusti/september. Siffrorna i procent.