I Niger dör en av sju mödrar

Ingen ser den alldeles nyfödda lilla bebisen. Bara ett par timmar gammal ligger han ensam, insvept i ett tygstycke på en brits och skriker så högt den spröda stämman förmår. All den febrila aktiviteten i rummet är vänd bort från honom, mot den unga kvinnan som just blivit mor. Hon har förlorat mycket blod. En läkare tråcklar i en rasande fart ihop kejsarsnittet, hon får extra syre och dropp. De gör allt de kan. Det gör de verkligen. Men det räcker inte. Det blir med ens stilla i rummet. Sjuksköterskorna släpper det de håller på med och tar ett steg tillbaka.

Varianter på samma situation upprepar sig någonstans i världen en gång i minuten. Över en halv miljon kvinnor dör varje år på grund av komplikationer under graviditet eller förlossning. Ingenstans inom hälsoområdet syns skillnaden mellan den industrialiserade världen och utvecklingsländerna tydligare än i statistiken för mödradödlighet. I länder som Sierra Leone, Afghanistan och Niger är en graviditet det farligaste en kvinna kan utsätta sig för. Var åttonde kvinna riskerar sitt liv när hon blir mamma, eller redan på vägen dit.

FN:s millenniemål nummer 5 – att sänka mödradödligheten med tre fjärdedelar – är det enda målet där det i princip inte hänt någonting, trots att mer än halva tiden mot år 2015 redan gått. Och trots att de allra flesta komplikationerna ganska enkelt skulle gå att bota.

Sverige, som redan är en stor biståndsgivare, satsar nu 100 miljoner kronor extra, öronmärkta för att minska mödradödligheten. Amnesty International har nyligen publicerat en omfattande rapport om läget i Sierra Leone. Där konstateras att det inte räcker med bara mer pengar för att lösa problemet.

Generalsekreteraren för svenska Amnesty, Lise Bergh, har just kommit hem från en rundresa i området.

– Det är lätt att ramla ner i en hopplöshet när man ser att det bara finns en ambulans på ett jättestort område, att höggravida kvinnor i stället fraktas på moppe, på vägar som knappt är farbara så att de spräcker livmodern, barnet dör och de förblöder.

Hon menar att utgångspunkten är att hälsa är en mänsklig rättighet och att kraven ska ställas utifrån det. Bistånds­givarna måste dessutom kräva att hjälpen verkligen hamnar där den ska och inte läcker ut i korruption, »för det handlar redan om väldigt mycket pengar«.

På måndag presenteras en speciell referensgrupp i Sveriges storsatsning med representanter från näringsliv och frivilligorganisationer.

Anneka Knutsson, chef för Sidas avdelning för hälsa och kunskap, säger att mödradödlighet är en komplex fråga.

– Det handlar om kvinnors rättigheter, jämställdhet och status i samhället. Kvinno­hälsa är dessutom ofta det sista man satsar på lokalt. Det är ofta enklare att satsa på sådant som malaria.

Anneka Knutsson anser att mer pengar kan göra skillnad men att man bättre måste kontrollera vart pengarna går. Men 100 miljoner kronor räcker inte långt i ett globalt sammanhang.

– Vi kan aldrig garantera hundraprocentigt att korruption inte förekommer, men vi har oerhört noggranna system för att upptäcka om det gör det. I riktade insatser som den här klarar sig ofta pengarna bättre hela vägen fram till de mest behövande, säger hon.

Under tiden det har tagit att läsa den här artikeln har ytterligare fem nyblivna mammor dött.

Fakta | Mödradödlighet
Niger: 1 av 7
Sierra Leone: 1 av 8
Afghanistan: 1 av 8
Haiti: 1 av 44
Sverige: 1 av 17 400

Källa: FN och Världsbanken