I stormens spår

Stormen »Simone« drog in över södra Sverige sista veckan i oktober. SMHI utfärdade klass 3-varning, tåg ställdes in, båtar låg kvar i hamnarna och människor bunkrade upp med ficklampor, batterier och mat. Oktoberstormen som drabbade flera läder i norra Europa ledde till hundratusentals strömlösa hushåll, varav 80 000 i södra Sverige, den krävde ett tiotal personers liv och blåste bort både tak och träd.

I Sverige förde stormen Simone tankarna till den förödande januaristormen 2005 – mer känd som stormen »Gudrun«. På en natt föll lika många träd som det avverkas på ett helt år i Sverige.

Ju större en katastrof är desto svårare blir det förstås att se något gynnsamt hos dessa oregerliga naturkrafter. Naturkatastrofer kan för  skogsbruket innebära stora ekonomiska förluster och förändra hela landskap.

Men det finns åtminstone en positiv aspekt med stormar. De kan vara bra för den biologiska mångfalden.

Vid naturkatastrofer kan det uppstå tomma ytor, så kallade stormluckor, som snabbt fylls igen av nya träd. Det leder till att skogarna både föryngras och berikas. En annan effekt av stormfällningar är mängden död ved. Så fort ett träds livsfunktioner upphör räknas detta som död ved. Antingen stående, som delar av en stam, eller liggande, efter en fällning. Alla former av död ved är livsnödvändiga för många arter. Under nollnolltalet sågs död ved som en bristvara av Skogsstyrelsen och efter »Gudrun« ansågs det vara en av de viktigaste faktorerna för att skapa ny biologisk mångfald.

– Störningsmoment som bränder, storm och översvämningar kan vara dramatiska och kostsamma för skogsbruket men samtidigt berikande och nödvändiga för skogsekosystem, säger Anders Blomqvist, skogskonsulent på Skogsstyrelsen.

Granen, som dominerar inom det svenska skogsbruket, utgör något förenklat ett hot mot andra, mer tåliga trädslag som ek och tall. Granen är skuggtålig, tränger sig genom grenar och kronor och tar stor plats. Den är ett ekonomiskt gynnsamt träd för skogsbruket, men där den biologiska mångfalden blir förloraren. Till skillnad från granen är exempelvis eken stabil och står oftast mot stormfällningar. Tallen är en vinnare vid bränder. Och många djur, insekter, svampar och mossor är beroende av både ek och tall.

– Sker inga naturliga störningar i ett skogsområde finns det en risk att exempelvis granen skuggar ut eken och tallen vilket då leder till att dessa dör. Det är en mängd arter som behöver dessa träd, förklarar Anders Blomqvist.

Naturliga skogar med död ved är dock inte en verklighet inom skogsbruken i dag där till och med lagstiftning reglerar mängden liggande död ved av rädslan för bland annat skadliga insektsangrepp.

Det optimala är att skogen är varierad med både barr- och lövträd.

– Har man mer av ett trädslag är man också mer känslig vid händelser som sjukdomar och insektsangrepp, därför är det mer gynnsamt att bruka olika trädslag. Vilket också direkt bidrar till biologisk mångfald, säger Anders Blomqvist.

Naturliga skogssystem är mer tåliga. Ett rikt och varierat artliv är därför nödvändigt för både skogsbruket och det ekosystem det är beroende av. Och när detta av olika skäl inte uppfylls så kan den perfekta stormen fungera som en regulator.