Ingen kräftgång

1. Immunterapi

De senaste åren har inneburit stora framsteg när det kommer till att förstå hur kroppens eget immunförsvar kan bli ett aktivt vapen mot cancer. Det handlar om att hitta de knappar som aktiverar immunförsvaret, eller ta bort de bromsar som hindrar det från att reagera. Att framställa antikroppar som riktar in sig på faktorer som har med immunsystemet att göra, och på så vis hindrar cancercellerna från att växa, är ett exempel. Att plocka ut t-celler, alltså vita blodkroppar, expandera dem så att de blir fler och starkare innan de ges tillbaka till patienten, är en framgångsrik men väldigt dyr behandling. T-celler kan också modifieras genetiskt så att de uttrycker en specifik ytstruktur som riktar sig mot ett ämne som tumörcellerna har på sin yta.

– Vi kommer att kombinera denna teknik med att behandla patienten med en vaccination av så kallade dendritiska celler som är processade för att hitta just den tumör som man avser att behandla, säger cancerläkaren och KI-forskaren Roger Tell.

2. Målsökande behandlingar

Skräddarsydda cytostatikabehandlingar som söker upp tumörcellerna kan bli vanligare i framtiden. Genom att det för kroppen toxiska läkemedlet levereras mer specifikt till tumören kan behandlingen bli effektivare och biverkningarna färre. Målsökande behandlingar kan med fördel kombineras med immunterapi. Ett exempel är malignt melanom, där ett nytt läkemedel enbart angriper cancercellerna, till skillnad mot traditionell cytostatika som slår ut alla celler och därmed ger större biverkningar för patienten. De senaste två åren har det skett en kunskapsexplosion på detta område.

3. Nanopartiklar

Nanopartiklar kan förbättra läkemedlets löslighet och kan få cellgifterna att cirkulera under en längre tid kroppen, samtidigt som biverkningarna minskar.

Nu har forskare på Karolinska Institutet i samarbete med KTH och Chalmers kommit på ett nytt sätt att använda nanopartiklar. De har tillverkat nanopartiklar som laddas med läkemedel och sedan kan forskarna med hjälp av magnetkamera följa exakt hur läkemedlet transporteras. Nästa steg är att koppla på funktioner som gör att man också kan se hur läkemedlet orsakar celldöden i detalj.

– Detta är inte minst viktigt ur forskningssynpunkt när man utvecklar nya läkemedel, berättar Andreas Nyström, docent i nanomedicin vid Karolinska Institutet.

Fakta | Forskningseliten möttes i Stockholm

Därför talas det extra mycket om cancer just nu:

•Förra veckan möttes världens ledande cancerforskare vid en stor cancerkonferens på Karolinska Institutet i Stockholm.

•Förra tisdagen publicerade Socialstyrelsen också uppdaterade nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och tjock- och ändtarmscancer.