Ingen union för Öland

Ett klart nej till unionen blev resultatet av omröstningen. Förvisso har Sverige blivit allt- mer positivt till medlemskapet i europeiska unionen, EU. Men en öländsk union, ÖU eller snarare Ölands kommun, är ölänningarna emot.

För tio år sedan röstade de två kommunerna på Öland för första gången om en sammanslagning. 56 procent var emot den då, 56,7 procent var emot den nu.

Borgholm i norr var svagt för sammanslagningen förra gången, 51 procent röstade ja. Nu röstade 59 procent av Borgholmsborna nej, jämfört med 55 procent av Mörbylångaborna.

Och någon tredje gången gillt lär det inte bli.

– Jag tror inte att vi kan komma tillbaka om tio år och säga att vi ska rösta igen, sa Ilko Corkovic (S), kommunstyrelsens ordförande i Borgholm, före valet.

Så Borgholm med drygt 11 000 invånare och Mörbylånga med drygt 15 000 invånare får streta på var och en för sig. Och Sverige fortsätter att vara ett land där inga kommuner slagits samman sedan 70-talet.

I Svedala hölls en annan folkomröstning. Där sa 67,5 procent nej till ett fängelse i Svedala. En anstalt skulle kunna betyda runt 300 arbetstillfällen, men har stött på ett starkt motstånd. I senaste valet kom lokala »Älska Svedala« – vars tyngsta fråga är att stoppa planerna – in i fullmäktige. Argumenten mot varierar, ett har varit att det är unik åkermark som pekats ut för anstalten, någon sällsynt djurart har också hittats. Andra hyser oro för säkerheten: ska våra barn leva i en otrygg miljö?

Alla som bott intill ett fängelse vet att de som kommer ut därifrån (illegalt eller legalt) tar sig så lång därifrån som möjligt så fort de kan.

Även om folkomröstningar är rådgivande lär knappast kommunledningen där heller gå vidare med planerna. Inte om de vill bli omvalda.

Förändringar är jobbiga saker. Man vet vad man har men inte vad man får. Från Alvaret till Byxelkrok, från Minnesberg till Klågerup, går orden: Rör inget, gör inget