Jakten på den försvunna själen

Den utreder sig själv för att hitta en ny roll, Svenska kyrkan. 18 år efter skilsmässan från staten tappar kyrkan snabbt medlemmar.

»Tryggare kan ingen vara, än Guds lilla barnaskara.« På tavlan står dagens psalmer, det här är nummer 248. Det är söndag och kyrkoherden i Ängelholm leder sin väl förberedda gudstjänst. Men det är allt färre som sitter i kyrkbänkarna, lyssnar på hans predikan och sjunger med i psalmerna. Detta är det tydligaste tecknet på att utträdena ur kyrkan har accelererat.

– Vi är inte med i en popularitetstävling och jag gillar inte alarmismen kring medlemsnivåerna. Visst minskar antalet medlemmar och det får självklart konsekvenser, inte minst ekonomiskt. Men två tredjedelar som medlemmar är bara ett problem om man längtar tillbaka till en svunnen tid. Jag tycker att man måste sätta saker i proportion, säger kyrkoherde Fredrik Höggren.

Han noterar tre huvudsakliga skäl till att människor lämnar kyrkan i Ängelholm:

– De två vanligaste skälen är att någon inte delar vår tro och våra värderingar, alternativt att det uppfattas som för dyrt att vara medlem. Det tredje skälet, dock mindre än de första två, är vad som sker i media, främst nationellt men också lokalt när det gäller kyrkan, det slår direkt tillbaka mot oss, säger Fredrik Höggren, som är civilekonom men skolade om sig.

I Ängelholm är 66 procent anslutna till kyrkan, en minskning med 10 procent de sista tio åren. I hela landet är cirka 59 procent medlemmar i Svenska kyrkan, men antalet är högre på landsbygden.

Under förra året gick nära 97 000 personer ur kyrkan. De flesta som går ur är unga män, som tjänar lite mer och bor i storstäder. De flesta som går in i kyrkan är kvinnor.

Kyrkan utreder nu sig själv i ett treårigt forskningsprojekt, som kombinerar statistik på mikronivå med enkäter och intervjuer. Så har aldrig kyrkan arbetat.

Pernilla Jonsson, chef för Svenska kyrkans analysenhet i Uppsala, tycker att kyrkan ska ha fokus på den stora grupp unga vuxna som är medlemmar:

– 70 procent av alla 22-åringar är i dag med i kyrkan. Utmaningen för kyrkan är att fortsätta vara relevant för dem. Det handlar både om tron och hur svenska kyrkan agerar.

Kanske passar det inte svenskens image att kalla sig kristen. David Thurfjell är professor i religionshistoria vid Södertörns högskola:

– Visst har det skett en sekularisering i Sverige men utöver den finns även, visar mina analyser, en sorts språklig dimen­sion. Ord som religion, kristendom och tro har fått en förändrad betydelse i svenska språket. Till exempel har ordet kristen gått från att vara en bred beteckning i svenska samhället till en mycket snävare betydelse.

I samband med att hans bok »Det gudlösa folket« kom ut, sa Thurfjell så här:

– Det är som att det har blivit pinsamt att vara kristen och man söker efter andra ord att sätta på detta. Andlighet är ett sådant ord.

Han menar att kyrkan står för ett jättesvårt vägval och de aktiva inom kyrkan är inte eniga om vilken väg de ska ta.

– Jag tror att Svenska kyrkan har under 50 procent av befolkning inom sju år.

Svenska kyrkans egen bedömning är att medlemsantalet har minskat till 45 procent år 2030. <

Svenska kyrkan i siffor

Nära 97 000 personer begärde år 2017 utträde ur kyrkan.

Cirka 10 000 valde att gå med.

6 miljoner är medlemmar i dag, en minskning med 22 procent sedan 1990-talet.

Det innebär att 59 procent av den svenska befolkningen är medlemmar.

1996 var det sista året som nyfödda automatiskt blev medlemmar i kyrkan.

2000 upphörde Svenska kyrkan att vara en statskyrka.

Gratis att gå ur

De sajter som säger att de vill hjälpa dig att gå ur kyrkan gör det för att tjäna pengar. Det är helt gratis att gå ur Svenska kyrkan.