Jom Kippur – dagen för bot och förlåtelse
I de svenska synagogorna – i Stockholm, Göteborg och Malmö – firades förra onsdagen den judiska nyårsdagen, rosh hashana. Den 22 september påbörjades därmed det nya judiska året, 5778. Så lång tid har det gått sedan Gud, enligt judisk tradition, skapade världen. Dagen högtidlighölls under tung bevakning. Polis och privata vakter stod på post utanför bönelokalerna. Allt var precis som vanligt, och precis som på många ställen runt om i Europa.
Rosh hashana inleder de tio botdagarna, som avslutas med försoningsdagen, Jom kippur. Vid denna tid bedömer Gud vad människorna gjort under det gångna året, och beslutar vad som ska hända dem under det kommande.
Botdagarna ger tid för eftertanke över vad man gjort och vilka man ska be om ursäkt. En förutsättning för att få förlåtelse är att man inser att man har gjort fel, och verkligen ångrar sig. Den första rosh hashana-eftermiddagen går man till stranden av en flod eller en sjö för att symboliskt kasta synderna, i form av brödsmulor, i vattnet. Man äter sötsaker av olika slag, bakelser, godis och söta frukter, som ska symbolisera önskan om ett sött och gott nytt år.
Jom kippur inleds när solen går ner dagen innan högtiden börjar, och tillbringas i synagogan under fasta och böner. Jom kippur förlåter sådant som man har otalt med Gud, men som inte har med människor att göra, som slarv med sabbatsbudet eller att man har ätit något man inte får äta. Under slutgudstjänsten ljuder det karakteristiska blåsandet i vädurshorn, shofar. Det syftar till att väcka själen till bot och bättring. Jom kippur är judendomens främsta helgdag och firas strängt och genom fasta tills solen går ner ett dygn efter det att högtiden inletts.
Man får inte – om man inte är sjuk – dricka vatten, borsta tänderna, duscha, sminka sig eller ha sex, under hela dygnet. Högtiden är mycket mer än en angelägenhet för bara de ortodoxa. När sirenen ljuder över Israel och förkunnar att det är Jom kippur tystnar hela landet, samhället står stilla. Inga bilar rör sig på gatan och det är så gott som omöjligt att få tag på mat.
Nazister har för vana att visa att man har kännedom om de judiska högtiderna och hur lite man respekterar dem. Under Jom kippur i september 1944 spreds ett rykte bland de tvåtusen barn som vid detta tillfälle fanns i Auschwitz: en extra brödranson skulle delas ut, en tredjedels limpa och en bit ost och lite annat. Det var en generositet som aldrig tidigare visats, och som kanske skulle göra Jom kippur-fastan lättare att härda ut.
Men nästa dag skickades i stället samtliga barn ut på en av förintelselägrets fotbollsplaner. Josef Mengele kom rullande på cykel, klev av, grep tag i en yngling och bad honom att ställa sig vid en målstolpe. En vakt spikade fast en bräda i stolpen, i höjd med pojkens huvud. De tusentals judiska barnen på led förstod att gaskammaren väntade dem som var för korta. De förstod också att Mengele var mån om att visa att han kände till Jom kippur-bönen som säger att Gud ser till att hans flock kan passera under hans stav. Den gången visade nazisterna att det var de och ingen annan som avgjorde vilka som fick passera under staven. Tusen barn gasades ihjäl som en följd av denna makabra selektionsmetod.
Årets Jom kippur börjar fredag den 29 september och slutar lördag kväll, den 30 september.
