Katastrofnivå i skolprestationerna – men inte för etniska svenskar

Den senaste Pisa-mätningen, som släpptes härom veckan, var nedslående läsning för svenska politiker och skoladministratörer. Sverige är tillbaka på 2012 års nivåer – vilka då benämndes ”katastrofresultat”. En liten tröst, som Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson uppehöll sig vid när han presenterade resultatet, är att i princip alla andra länder också faller i den senaste undersökningen.  

– Det svenska resultatfallet i Pisa 2012 väckte stor uppmärksamhet. Att resultatet i Pisa 2022 är tillbaka på samma låga nivå är inte bra. En viktig skillnad är dock att i Pisa 2022 försämras även majoriteten av de andra ländernas resultat. En annan skillnad är att nu ligger de svenska resultaten över OECD-genomsnittet, så var det inte 2012, sade Peter Fredriksson. 

Vad den generella nedgången i hela OECD beträffar, pekar Fredriksson på pandemin. 

– En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt.  

Sverige hade mildare nedstängningar av skolorna än de flesta andra länderna vilket kan ha bidragit till vår något förbättrade position, relativt sett. Men på ett område är Sverige fortfarande i bottenskiktet; skillnaden i resultatet för elever med inrikes respektive utrikes bakgrund.  

Till att börja med har Sverige en av de högsta andelarna bortsorterade svar i hela OECD. Här exkluderas svaren från 7,4 procent av eleverna – OECD-snittet är 4,4 procent – vilket bland annat beror på det stora antalet nyanlända i Sverige.  

Pisa delar in eleverna i nivåerna ett till sex, där ett är sämst och fem eller högre bedöms som ”mycket bra”. Peter Fredriksson beskrev under presskonferensen att två är den miniminivå som krävs för att ”fungera i arbetslivet och ta sitt demokratiska ansvar”. Det är under denna gräns som merparten av eleverna med utrikes bakgrund återfinns.  

Andelen som ligger under nivå två i matematik har ökat dramatiskt sedan förra mätningen, 2018. Då var den 19 procent, i dag är siffran 27 procent. Mer än var fjärde elev i årskurs nio saknar alltså basala kunskaper i matematik. Andelen som presterar på nivå fem eller högre har samtidigt sjunkit från 13 procent till 10 procent. Även i läsförståelse är det fler elever än någonsin som presterar på nivå två eller lägre: 24 procent. Samma sak i det tredje ämnet som Pisa mäter, naturvetenskap. Även där hamnar 24 procent av svenska elever på nivå två eller lägre. 

– Den ökade resultatspridningen i Sverige är framför allt en följd av att allt fler elever presterar på en låg nivå, sa Peter Fredriksson. 

Generaldirektören tillskriver pandemin huvuddelen av ansvaret för försämringen.  Men även skolsystemet, ”med huvudmän och skolor med mycket varierad kapacitet och kvalitet, med stora inslag av segregation” anges som en förklaring. Däremot tonar Fredriksson ned betydelsen av den stora andelen elever med invandrarbakgrund.  

– Vi ser att skillnaderna mellan svaga och starka är större i Sverige än i OECD i genomsnitt, men vi ser också att invandringen inte kan förklara resultatnedgången mellan 2018 och 2022, utan den beror på att vi ser ökad spridning i resultat vad gäller elever med inhemsk bakgrund.  

Fredriksson pekar även ut systemet med vinstdrivande skolor som en bov i dramat:  

– Jag skulle vilja höra alla styrelser för vinstdrivande friskolor säga ”nu satsar vi pengar på skolan och på att det blir bra i undervisningen, sen får vi se om det blir några pengar över till vinst”.  

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren håller med Peter Fredriksson om att resultatraset mellan 2018 och 2022 inte kan förklaras med invandringen, i varje fall inte huvudsakligen. Klyftan i kunskapsnivå mellan dem med svensk respektive utländsk bakgrund har visserligen ökat, men relativt sett ganska lite. Elever med utländsk bakgrund faller 15 poäng, de med svensk bakgrund faller 12 poäng.  

– Men den ackumulerade skillnaden mellan dessa grupper som har uppstått sedan över 20 år är stor. Och det är en skillnad som sannolikt kommer öka i framtiden, säger Gabriel Heller Sahlgren.  

Det är också ett faktum att Sverige har bland de största kunskapsskillnaderna i världen mellan barn med invandrarbakgrund och de med inhemsk bakgrund. Hela 80 poäng skiljer grupperna åt.  

– OECD menar att 20 poäng motsvarar ett helt skolårs kunskapsinlärning. Det innebär alltså att barn med invandrarbakgrund i snitt ligger fyra år efter barn med svensk bakgrund. Det är anmärkningsvärt.  

Sverige började falla i Pisa-mätningarna från år 2003, vilket inte skedde i samma utsträckning i andra OECD-länder. År 2012 låg Sverige 17 poäng under OECD-snittet, då började även flera andra OECD-länder backa. Men även om Sverige återhämtade sig 2018 så presterade vi då sämre än vid millennieskiftet.  

– Tittar vi dock enbart på elever med svensk bakgrund så var vi 2018 tillbaka på samma resultat som år 2000. Det innebär att 100 procent av fallet berodde på invandringen, säger Gabriel Heller Sahlgren.  

Och om man jämför svenska elever med inhemsk bakgrund med motsvarande grupper i de andra Pisa-länderna så står sig svenskarna mycket bra.  År 2018 låg vi på en delad andraplats och i dag har vi visserligen sjunkit till en delad femteplats, men det innebär fortfarande en position i toppen.  

Vetenskapsjournalisten Henrik Höjer beskrev i en artikel i Kvartal nyligen hur andelen utrikes födda och människor med utrikes bakgrund kommer att fortsätt öka i Sverige under lång tid även om vi skulle införa ett tvärstopp för all form av invandring i dag. Förklaringen är rent matematisk och beror i grunden på skillnaden i åldersfördelning mellan inrikes och utrikes födda.  

Hur kommer då detta att påverka skolresultaten i framtiden? Dåligt, menar nationalekonomen Magnus Henrekson som i juni i år utsågs av regeringen att leda den statliga utredningen ”Likvärdiga betyg och meritvärden”. En omfattande förändring av det svenska skolsystemet är nödvändig för att bättre möta den demografiska verkligheten, menar han.  

– Vi måste se Pisa-resultatet som ett nödrop. Skolverkets generaldirektör försöker leta tecken på att andra är ännu sämre, och att vi därför inte behöver göra något. Men vi bör se det som ett incitament att skapa ett rättvist betygssystem, baserat på reformerade kurs- och läroplaner, säger Henrekson.  

– Det är också enda chansen att marknadsskolan ska kunna bidra till bättre resultat så att den inte ska fortsätta förlora sin legitimitet i så stor utsträckning att den avskaffas.   

Henrekson anser att skolan är allt annat än anpassad till elever med föräldrar som har språksvårigheter och bristande skoltradition. De kunskapsmål och de kursplaner som skolan har i dag är i allt väsentligt utformade för att passa en svenskfödd medelklass med akademiskt utbildade föräldrar.  

– Har du högutbildade och svenska föräldrar så har du fått ett språk med dig hemifrån som gör att du kan resonera på ett sätt som belönas i dagens skolsystem.  

De klassiska och enkelt mätbara faktakunskaperna har underordnad betydelse numera, menar han. Dagens utbildningssystem premierar snarare förmågan att resonera om en fråga ur ett samhällsperspektiv, oavsett vilket skolämne det rör sig om. Exempelvis har det gamla ämnet ”gymnastik” gjorts om till ”hälsa” vilket kan innebära att eleverna förväntas kunna resonera om allt från ämnesomsättningen och kostcirkeln till matproduktionens klimatpåverkan. 

– Om dina föräldrar inte kan svenska och har låga kunskaper om det svenska samhället så har du inte med dig något hemifrån som kan hjälpa dig. Och eftersom vi bor så segregerat så blir det allt färre invandrarelever som tillgodogör sig dessa färdigheter eller kommer i kontakt med korrekt talad svenska, säger Henrekson.  

Att dagens betygssystem är behäftat med vissa mätfel framgick av en artikel i Dagens Nyheter den 7 december. Där påvisades att svenska elevers snittbetyg ökade mellan 2018 och 2022, trots att Pisa-resultatet alltså backade under samma period. Vårterminen 2018 var det genomsnittliga meritvärdet i matematik i årskurs nio 12,0 – och det steg till 12,2 poäng vårterminen 2022, enligt DN.  

En av de viktigaste målen med Magnus Henreksons utredning är att sådant inte ska kunna ske. Betygssystemet ska göras säkert mot både fusk och betygsinflation. I korthet går det ut på att skolorna ska tvingas förhålla sig till den faktiska kunskapsnivån som eleverna visar i de nationella proven. Och här finns fler åtgärder som ska förstärka likvärdigheten. 

I tisdags sjösatte regeringen ytterligare en utredning om skolan. Utredare är Thomas Persson, tidigare generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan. Uppdraget är att föreslå ändringar i läroplanerna. I de nya läro- och kursplanerna ska utgångpunkten vara ämnets karaktär och vad som är central kunskap i just det ämnet. “I ämnena svenska och matematik är till exempel färdigheter i att läsa och skriva respektive räkna grundläggande ämneskunskaper medan fokus i de praktisk-estetiska ämnena bör ligga på praktiska och hantverksmässiga färdigheter och förmågor, snarare än på analyser och reflektion”, heter det bland annat i direktiven. 

– Utredningarna kommer att möta hårt motstånd, för de utmanar hela det etablissemang vars aktörer i decennier har byggt sina karriärer på det. Men det är viktigt att skolminister Lotta Edholm tar åt sig av innehållet och står på sig för att göra de nödvändiga förändringarna, säger Magnus Henrekson.

***

Läs även: Skolan måste ställa högre krav på ansträngning

Läs även: Att förenkla språket jämnar inte ut några klyftor