Klimatråd till nybilsköpare

När Stefan Löfven läste upp sin regeringsförklaring sa han något som fick både motorbranschen och bilägare att kippa efter andan: »Från år 2030 kommer det i Sverige inte längre vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar.« Det var ytterligare ett steg mot ett fossilfritt Sverige, där fordonsskatterna ökar och huvudstadens gator fredas från de smutsigaste gnist- ­re­spektive kompressionstända bilarna.

Frågan är vad man som presumtiv bilköpare ska göra för att inte hamna på fel sida av de politiska ambitionerna.

Det korta svaret är enkelt: undvik dieselbilar.

För inte så länge sedan betraktades dieselbilarna tack vare låga koldioxidutsläpp som gröna farkoster in i framtiden. Men efter Volkswagenskandalen ändrades fokus, till dieselbilarnas kväveoxidutsläpp, en dokumenterat dålig gas för alla varelser som behöver ren luft för att leva. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) kommer 75 000 européer att dö i förtid varje år på grund av kväveoxidutsläpp.

För att hålla luften ren ska svenska städer därför kunna förbjuda de smutsigaste bilarna i speciella miljözoner. Mest ivriga att införa zonerna är den blågröna ledningen i Stockholms stad. Den har som mål att i princip helt skona Gamla stan från fossil­drivna fordon, medan ett förbud mot de äldre bilarna införs i innerstaden. Exakt hur förbudet i det som kallas zon 2 ska se ut är inte klart. Men i regeringsbeslutet står det att bara diesel- och bensinbilar som uppfyller utsläppskraven för Euro 5 ska tillåtas i miljözonen från och med år 2020. Från år 2022 skärps kraven för dieselbilar till den modernare reningen Euro 6.

Den som tvunget vill ha en dieselbil gör alltså bäst i att köpa en nyare modell som uppfyller de tuffaste kraven.

Men var beredd på att det kostar. Det gäller även de bensindrivna bilarna.

För att bekämpa koldioxidutsläppen, men också dieselbilarna, har regeringen infört ett bonus-malus-system som innebär att renare fordon belönas med bonus medan de smutsigare får högre skatt. Sedan den 1 juli 2018 beslås nybilar som släpper ut mer än 95 gram koldioxid per kilometer med högre skatt de första tre åren. Dieselbilarna angrips med en speciell omräkningsfaktor.

En Volvo V90 som drivs med bensin och släpper ut 154 gram koldioxid per kilometer kostade före förändringen drygt 1 300 kronor i skatt per år. Samma bil har sedan i somras en årsskatt på drygt 5 548 kronor i tre år, för att år fyra gå tillbaka till 1300 kronor. Fördyringen för dieselbilar kommer att ligga fast.

Så fort regeringen gjort verklighet av löftet i januariavtalet om att »bonus malus ska förstärkas och förenklas« lär förhållandet mellan smutsiga och mindre smutsiga bilar förändras ytterligare. Kanske blir skatterna då ännu högre, spår en del bedömare.

Det långa svaret, om man behöver en ny bil och planerar att köra i innerstaden, är därför att köpa en elbil – alternativt hybridbil – som hamnar på rätt sida av bonus-malus-strecket.

Men: än så länge har regeringen inget svar på om nybilsförsäljning av hybridbilar, som är delvis fossildrivna, också ska förbjudas 2030. I så fall riskerar de politiska ambitionerna att krocka med verkligheten. Handelsbankens fordonsanalytiker Hampus Engellau:

– Bilindustrin räknar med 10–15 procents global penetration på ren el. När Daimler säger att 95 procent av hela produktprogrammet ska vara elektrifierat 2025, då pratar man om hybrider, alltså en konventionell drivlina kombinerad med batteri.