Kommer regeringen lyckas begrava de politiska lotterierna?

När förslaget om att förbjuda politiska partier lanserades i april 2023 var det ingen tvekan om att ambitionen var att avveckla politiska lotterier i Sverige. Och det rådde inte heller någon tvekan om att det riktades mot Socialdemokraterna, eftersom S är det enda partiet som är har stora återkommande spelintäkter. Men två månader senare var finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) redan på reträtt. I direktiven till utredaren Gunnar Larsson blev det ett dubbelt uppdrag: att titta både på ett totalförbud och en avsevärt mildare variant.  

Enligt Spellagen från 2018 är politiska partier jämställda med ideella föreningar. Båda slipper spelskatt och får bedriva spel på kredit. När Gunnar Larsson så presenterade sina överväganden nyligen, stannade han vid att skärpa regelverket för partierna. Både skattebefrielsen och kreditspel slopas. Trist för Socialdemokraterna, men hanterbart i förhållande till ett totalförbud. 

Regeringen har därmed på egen förskyllan försatt sig i en besvärlig situation. Den måste nämligen köra över den egna utredaren om lotterierna ska kunna stoppas som det var tänkt från början. Båda förslagen – totalförbud respektive utredarens – ska nu analyseras innan en proposition läggs fram i riksdagen. Enligt Niklas Wykmans pressekreterare är inget datum satt, så det kan dröja.

Det svenska systemet med vinstdrivande politiska lotterier är näst intill unikt i sitt slag. I andra europeiska länder råder förbud mot rikstäckande lotterier där intäkterna används för att finansiera partipolitisk verksamhet. Undantagen är få och av en annan karaktär än i det politiska spelparadiset Sverige. 

I Finland kan partier få tillstånd att arrangera lotterier, med den skillnaden att inga vinster får betalas ut i reda pengar. Att hoppas på en ny kaffemaskin eller ett påslakanset är inte riktigt samma sak som drömmen om att bli miljonär. 

I Norge förekommer samma typ av lotterier som i Sverige, men i begränsad omfattning. Omsättningen är ungefär 10 miljoner norska kronor per år totalt för samtliga partier. Motsvarande siffra enbart för S i Sverige under valåret 2022 var 142 miljoner. Året före, 2021, hade partiet totala intäkter på 329 miljoner kronor varav 151 miljoner kom från lotter (återstoden var primärt statligt partistöd samt bidrag från fackföreningsrörelsen). Spelintäkterna motsvarade alltså nästan halva intäktskakan, 46 procent. 

Sverige sticker med andra ord ut och i allt väsentligt är skälet att S har skräddarsytt lotterisystemet och att man har kunnat göra det ostört under det långvariga maktinnehavet under större delen av 1900-talet. Enligt 1939 års spelförordning var det tillåtet för politiska partier att anordna lotterier men enbart för välgörande ändamål, inte för att fylla på de egna partikassorna. 1960 ändrades regelverket på initiativ av den socialdemokratiska regeringen under Tage Erlander. 

I det nya regelverket fick politiska partier samma generösa status som idrottsföreningar och organisationer med religiös, välgörande, social, konstnärlig eller kulturell inriktning. Det antogs av riksdagen fyra år efter att A-lotterierna grundades 1956.

Under drygt sex decennier har lotterierna givit Socialdemokraterna en ekonomisk särställning. Andra partier har gjort halvhjärtade försök att utmana S de facto-monopol, men med magert resultat. År 2022 gjorde S spelverksamhet en vinst på 42 miljoner kronor, jämfört med Moderaternas 1,5 miljoner.  

Ett tungt argument när planerna på ett lotteriförbud offentliggjordes förra våren var att politiker inte ska befatta sig med lagstiftning där man kan tillskansa sig egna förmåner, till exempel generera ekonomiska vinster, alltså precis som det fungerar för närvarande. Tio månader senare har inget ändrats i sak. Ändå riskerar regeringen att stupa på mållinjen. Inte minst därför att S-ledningen nu arbetar för högtryck för att rädda partiets spelmiljoner.  

”Det enda syftet är att strypa det största oppositionspartiets finansiering”, sa partiledaren Magdalena Andersson till Aftonbladet när utredningen presenterades och gjorde tydligt att hon vill lyfta detta till en fråga om hot mot demokratin: 

”Det är en ny situation i Sverige. Vi brukar samarbeta kring partifinansiering brett över partigränserna eftersom vi har tyckt att det är viktigt i en demokrati att söka breda överenskommelser i sådana här frågor.” 

Även Aftonbladets S-märkta ledarsida tog fram stridsyxan: 

”Ingen tidigare statsminister har i modern tid försökt knäcka den politiska oppositionen i Sverige med hjälp av lagstiftning”, skrev tidningens politiska redaktör Anders Lindberg. 

För att lyckas i sitt ursprungliga uppsåt att begrava politiska spel måste regeringen först trotsa utredningsförslaget, sedan ta striden med Socialdemokraterna och till sist gå segrande ur den.  

***

Läs även: Svält och välfärdsslakt, men först lotteriet

Läs även: Spelberoendet skapar panik i S