Kontroversiell kartläggning

Det skulle bli den största forskningssatsningen i Sverige någonsin. Lifegene, ett register på Karolinska institutet i Solna, hade i uppdrag att samla in data om 500 000 svenskars hälsostatus för att ge ny information om kopplingen mellan sjukdomar och gener, miljö och livsstil. Frivilliga deltagare lockades med löften om regelbundna hälsokontroller och tester av blod- och urinprov. För att värva gravida som tillsammans med sina ofödda barn skulle ingå i studien, gavs garantier om att få föda på en specifik förlossningsklinik i Stockholm. Att göra en insats för forskningen på folksjukdomar som astma, cancer, fetma och depressioner var säkert ett tungt vägande skäl för många av de totalt 20 000 personer som valde att delta. Men de storslagna planerna fick ett abrupt slut i slutet av 2011, då Datainspektionen satte stopp för verksamheten eftersom den ansågs strida mot personuppgiftslagen. Lifegenes syfte – att samla in omfattande mängder information för framtida forskning – var alltför oprecist formulerat och därmed omöjligt för försökspersonerna att samtycka till.

Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi och vetenskapligt ansvarig för Lifegene-projektet, beklagar Datainspektionens beslut som hon menar sätter stopp för livsviktig forskning.

– Lifegene ger oss möjlighet att studera uppkomsten av en mängd sjukdomar och följa barn genom livet, från spädbarn till vuxna, säger Nancy Pedersen.

Lifegene är inte det enda stora registerprojektet i sitt slag. Epihealth, med testcenter i Uppsala och Malmö, har nu varit i gång i två års tid. Men till skillnad från Lifegene så har Epihealth inte stängts ner av Datainspektionen.

– Vi startade lite senare och hade möjlighet att dra lärdomar av fallet med Lifegene. Vi formulerade tio specifika frågeställningar som handlar om de vanligaste folksjukdomarna, säger verksamhetschefen, professor Lars Lind.

Målet är att 300 000 individer ska delta, men dit är det ännu långt kvar. Hittills har 10 000 personer, omkring en fjärdedel av de utvalda, tackat ja. Lars Lind har förståelse för att den massiva lagringen av data gör många människor obekväma.

– Det här handlar om att storebror ser dig, det är inget snack om saken. Men det krävs den här typen av studier och den här mängden av information för att forskningen ska ta ett rejält kliv framåt, säger Lars Lind.

Omfattande registerforskning är kontroversiell för många. Registren reser frågor om personlig integritet och vad som exempelvis händer med datan om någon av testpersonerna vill hoppa av. Inte minst gäller det de spädbarn vars föräldrar anmält dem till studien. Läkaren Åke Thörn, tidigare forskningsledare vid Norrbottens läns landstings forskningsenhet, är en av dem som kritiserat projekten för allvarliga integritetsbrister och oklara syften.

– Storskalig epidemiologisk biobanksforskning kan vara värdefull om den används på rätt sätt. Men dess potential är kraftigt överskattad och kan aldrig berättiga att man bryter mot lagar och forskningsetiska regler. Det är en önskedröm som inte är baserad på fakta, säger Åke Thörn.

Kritiken och invändningarna till trots, så kan nu Lifegene snart vara i gång igen, efter två års paus. Registerforskningsutredningen, under ledning av Bengt Westerberg, ska senast den sista juni 2014 presentera sin översyn av registerbaserad forskning. Regeringen har dock inte velat invänta utredningen, utan föreslår en tidsbegränsad lag som ska tillåta denna typ av dataregister fram till den 31 december 2015.

Lagen ska debatteras i riksdagen i nästa vecka och föreslås träda i kraft redan den 1 november i år.

Fakta | De driver Lifegene

Bakom Lifegene står de medicinska fakulteterna vid Karolinska institutet och Lunds, Göteborgs, Linköpings, Uppsala och Umeå universitet. Projektet finansieras genom anslag från Vetenskapsrådet, Karolinska institutet, AFA Försäkring samt Ragnar och Torsten Söderbergs stiftelser.