Köttberget som försvann

Prognoser är vanskliga. 1982 kom en framtidsstudie som varnade för kraftigt höjda kostnader för äldre de kommande 25 åren. Effekterna skulle bli kraftigt höjda skatter eller försämrad service. Men det blev ingen »äldrebomb«.

Och visst har antalet äldre ökat. Mellan 1980 och 2005 ökade antalet 80-åringar och äldre med 85 procent. Men. Under samma tid minskade andelen äldre i offentlig äldreomsorg från 62 till 37 procent.

Rädslan för en demografisk utveckling där allt färre i arbetsför ålder ska försörja allt fler äldre återkommer med jämna mellanrum.

I dag talas på nytt om en kris för äldreomsorgen. På 25 år väntas antalet personer över 80 år öka med nära 60 procent.

På 80-talet hade det som då hette Sekretariatet för framtidsstudier ett projekt om omsorgen i samhället. I slutrapporten »Tid för omsorg« från 1982 pekade de ut trenderna.

– Vi hade stora farhågor att kostnaden för äldreomsorg skulle öka långt mer än den gjorde, säger Mårten Lagergren, som då var projektledare, nu docent på Äldrecentrum.

Perspektivet var 20–25 år framåt, men mycket utgick från fel antaganden, säger Mårten Lagergren i dag.

– Vi utgick från SCB:s prognoser för utvecklingen av äldre över 80 år och de var väldigt blygsamma. Det visade sig senare att de konstant sedan 70-talet underskattat utvecklingen.
Ett exempel: 1978 trodde man att antalet över 80 år skulle vara 373 000 år 2000. Men 2000 var det nära 100 000 fler över 80.

– Vi såg inte den stora ökningen av äldre, däremot de ökande kostnaderna.

Men kostnaderna ökade inte, trots att de äldre blev fler än man trott.

– Vi såg fortsatta arbetstidsförkortningar framför oss. Man pratade om att vi skulle ned mot 30 timmar per vecka, med betydligt färre arbetade timmar hade det blivit problem. Men det blev nästan inga arbetstidsförkortningar, konstaterar Mårten Lagergren.

Även om vi blir allt äldre fortsätter hälso­tillståndet för de äldre att förbättras. En mindre andel får eller behöver äldreomsorg i dag än när framtidsrapporten skrevs 1982.

– I dag kan jag se att mycket av dagens debatt fanns med i vår studie. Så man ska vara rätt skeptisk när det hävdas att vi står inför en åldringsexplosion. Vi har genomgått liknande utan alltför stora konvulsioner.

Men att vi lever längre kommer att påverka oss till nya lösningar, menar han.

– Lever vi längre kommer vi också arbeta längre. Om en större del av befolkningen passerat 65 så kommer också många fler arbeta längre.

Han tror också att inslaget av privata lösningar kommer att öka som en del i finansieringen av äldreomsorgen.

– Men det handlar också om att få folk att jobba i äldreomsorgen och där kan det säkert bli problem.

En lösning på det problemet som de lanserade i »Tid för omsorg« är det dock väldigt tyst om.

– En idé som väckte stort uppseende var den om samhällstjänst. Vi ville göra om värnplikten till samhällstjänst och att medborgarna skulle engageras i samhällsåtaganden fem timmar i veckan.

Annars är mycket sig likt.

– Om du slår upp en tidning om 20 år kommer det säkert finnas skandalhistorier om dålig äldreomsorg. I grunden är jag ändå ganska optimistisk, säger Mårten Lagergren.

Det var han också för ett decennium sedan när han och en ung sociolog skrev en rapport till långtidsutredningen 1999/2000:

– Den sammanfattande slutsatsen är … att talet om en »äldrebomb«, som kommer att stjälpa välfärdssystemet några år in på det nya seklet, är felaktigt.

Sociologen var Ilija Batljan, i dag mer känd som oppositionsråd (s) i Stockholms läns landsting.

Fakta

Antalet personer 80 år och äldre ökade med 85 procent mellan 1980 och 2005. Under samma period minskade andelen äldre i offentlig äldreomsorg från 62 till 37 procent.

Läs mer: Tidigare skrev Fokus om kommunerna som lockar pigga pensionärer – och blir vinnare på det.