Laddat övergrepp
Bild: Scanpix
Be killarna ha namnbrickor på tröjorna, så att du inte blandar ihop dem. Skriv gärna ner händelseförloppet med detaljer under tiden och håll tummarna för att killarna hotar med stryk. Gärna skriftligen, med underskrifter från samtliga.
Tipsen kommer från bloggaren Kajjan som skrivit ett sarkastiskt inlägg om hur man som tjej ska säkra en fällande dom efter en våldtäkt. Inlägget är en i raden av reaktioner som väckts och spridits i sociala medier efter att sex pojkar förra fredagen friades från våldtäkt i Svea hovrätt.
Från början kom tingsrätten fram till att flickan befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd och dömde fem av tonårspojkarna för grov våldtäkt och den sjätte för försök till samma brott.
Men hovrätten gjorde en annan bedömning. Händelsen skedde i ett mörkt rum och flera personer – pojkar som flickan inte kände – passerade ut ur och in i rummet. Därmed, menar hovrätten, är det svårt att vara helt säker på vem som gjorde vad. Dessutom sa hon i det första polisförhöret att den första killen hon hade sex med på festen skulle ha förgripit sig på henne, något som hon senare kom att ändra. Eftersom rätten inte ansåg sig kunna lita fullt ut på flickans berättelse om hur det hela gått till och hur hon upplevde situationen, kunde de heller inte slå fast att flickan befann sig i ett hjälplöst tillstånd.
Lagen har dock skärpts efter att händelsen inträffade. Hjälplöst tillstånd är sedan den 1 juli i år utbytt mot det mer omfattande begreppet särskilt utsatt situation. Men att den nya lagen skulle innebära några stora förändringar i praktiken är långt ifrån säkert.
Christian Diesen, professor i processrätt, menar att det snarare handlar om en skärpning på marginalen.
– Det är troligt att den nya lagen skulle ha gjort skillnad i det här fallet. Men i stort handlar lagändringen om en nyansskillnad som dessutom berör väldigt få fall, säger han.
Hovrättens beslut har också väckt liv i debatten om att införa ett samtyckeskrav i svensk lagstiftning. Frågan om samtycke var uppe till diskussion redan 2005, när den senaste stora ändringen av sexualbrottslagen gjordes. Men förslaget röstades ner med argumentet att rättsprocessen i så fall skulle fokusera på offret i högre utsträckning. Dessutom visade erfarenhet från exempelvis Storbritannien att en samtyckeslag inte leder till fler åtalade och fällda – ord står ju fortfarande mot ord.
Samtyckesivrarna menar i stället att synen på våldtäkt måste ändras. En lagändring skulle innebära att mannen måste försäkra sig om att kvinnan verkligen vill, vilket innebär att mannen måste ta ansvar för sitt handlande.
– Det sänder en stark signal till allmänheten, vilket skulle kunna innebära att färre övergrepp sker, säger Christian Diesen.
Men vilken väg man än väljer kvarstår problematikens kärna. För till saken hör att våldtäkt är ett brott som är svårt att bevisa. Dels för att det sällan finns vittnen och bevis, dels för att de bevis som finns – till exempel sperma – inte nödvändigtvis betyder att ett brott har begåtts.
Det handlar alltså i stor utsträckning om att värdera berättelser som står mot varandra. Dessa fall är inte bara svåra, de lämnar också ett visst utrymme för subjektivitet. Därför, menar docenten i processrätt Anna Kaldal, är det viktigt att arbeta med förlegade attityder som kan finnas inom rättsväsendet. Att inte fastna i föreställningar om hur pojkar och flickor brukar eller bör vara. Men inte heller, av rädsla för att vara moraliserande, bortse från vad som händer inom en kvinna när hon är inlåst i ett rum med sex män.
– Det är så lätt att hamna i förutfattade meningar. Eftersom ord ofta står mot ord i våldtäktsmål måste man i den mån det går få bort de subjektiva perspektiv som vi alla bär på, säger Anna Kaldal.
Fakta | Få dömda
Antalet dömda för våldtäkt – knappt 200 varje år – har legat på ungefär samma nivå de senaste 50 åren, trots att antalet anmälningar har ökat tjugofaldigt. Andelen våldtäktsanmälningar som leder till åtal är mindre än tio procent.
Läs mer:
