Läppstift mot faktaresistens

Läkaren tog blodprov, försvann in i ett rum, kom ut och sa att bukspottskörteln är dålig. Ögonblicket därpå kom systern med en enkät och ville veta vad du tyckte om kvaliteten på provtagningen. Hade du något att invända mot resultaten?

Eller var du kanske faktaresistent, lille vän?

En livshotande sjukdom var det, och du hasplade kanske ur dig något om att du gärna ville veta mer. Du var faktaresistent. Som de flesta i en sådan situation i ett experiment i USA för tjugo år sedan. Det ledde forskarna till teorin om att hur vi bedömer fakta beror på om vi har lust att tro eller inte. Vi kräver mer information för att övertygas om något vi inte vill tro på. Det gäller inte bara fysisk hälsa, står att läsa i artikeln Why we believe in alternative facts i majnumret av den amerikanska tidskriften Monitor on psychology, utan varje gång fakta ifrågasätter våra personliga övertygelser.

I dagens polariserade värld sker det ofta.

Var det verkligen Assad och ryssarna som släppte giftgas över den syriska provinsen Idlib? Kan vi lita på opinionsmätningarna inför den andra franska valomgången? Hur vi tolkar fakta beror på med vilken grupp vi identifierar oss. Att bejaka ett rön som kan äventyra vår ställning i gruppen kan hota oss lika mycket som en sjukdomsdiagnos.

Faktaresistensens rot – rädslor, ideologier, identitetsbehov – kommer vi bäst åt med ödmjukhet, påpekar Monitor on psychology.

Fråga inte: Varför håller de andra inte med vetenskapen?, utan: Varför vill de inte hålla med vetenskapen? Snacka mindre. Lyssna mer. Gör som de som har fattat grejen, kosmetikabranschen, som aldrig pekar finger och säger att du är ful och behöver korrigeras med läppstift, utan bejakar allas inneboende skönhet, som bara kan bli ännu mer framträdande.

När kosmetikabranschen framställs som ideal i vetenskapliga rapporter är det kanske dags att lyfta på de nyplockade ögonbrynen.