Lätt att fuska

»1 motorbåt Goldfish 30 sportcruiser, 2,6 miljoner kronor, knivset Shun 12 000 kronor, 1 plasma-tv Pioneer, 70 000 kronor, 1 Mercedes Benz ML 63 AMG, 789 000 kronor, villa 300 kvadratmeter Järfälla, 3,4 miljoner kronor, vindsvåning 212 kvadratmeter Östermalm, 12,5 miljoner kronor…«

Så fortsätter kronofogdens lista över beslag hos Cevianmannen, en av centralgestalterna i en av de största svenska insiderhärvorna hittills.

Kuppen går ut på att en Electrolux-man ska ha läckt insiderinformation till sina kompisar, Cevianmannen och Nordeamannen, som sedan använt informationen för att göra feta aktievinster. Nu pågår polisutredning, några av de misstänkta sitter häktade och åtal ska väckas den 9 maj.

Det har visat sig svårt att fälla insiderbrottslingar, trots att reglerna för vad som är förbjuden handel är tydliga. Om det finns information om ett företag som kan påverka aktiekursen, och den informationen inte är allmänt känd, så är det förbjudet att handla på börsen för att göra vinster – oavsett vem du är och oavsett hur du har kommit över informationen.

– Det kan vara vem som helst – du eller jag kan bli insiderbrottslingar, säger vice chefsåklagaren Yngve Rydberg på Ekobrottsmyndigheten.

Man blir insider om man kan smygläsa den interna (icke publicerade) ekonomiska bolagsrapport som killen i sätet bredvid på flyget läser. Eller jobbar på tryckeriet som trycker exempelvis Ericssons kvartalsrapport, eller affärstidningarnas och analytikerfirmornas aktieråd.

Så hur ser den typiske insidern ut? Doktoranden i sociologi Erik Wesser har forskat i ämnet och tror att det finns två huvudkategorier. Den första kategorin är enligt Wesser vanliga »losers« som inte är tillräckligt smidiga eller smarta för att komma undan. Den andra gruppen är större och omfattar alla som agerar i gränslandet mellan det tillåtna och otillåtna på finansmarknaden. Ena dagen balanserar de på rätt sida av lagen, nästa dag bryter de mot den utan att egentligen ha agerat väsentligt annorlunda.
– Det handlar inte så mycket om personlig girighet eller kriminell läggning som att folk arbetar i en miljö där förbjudna handlingar ligger farligt nära det som premieras i det dagliga arbetet, säger han och konstaterar att girighet är finansmarknadens livsluft.

Girighet eller inte, enligt statistiken har Cevianmannnen och hans kompisar stora chanser att klara sig. Sedan år 2000 har 74 insiderbrott anmälts till polisen, varav bara sex har dömts. Att det går så trögt kan bero på flera saker. Ett skäl är att bevisläget för det mesta är uselt – utan ett erkännande är det svårt att få en fällande dom.

Det har också diskuterats vad som kan betraktas som »insiderinformation« – det var först i höstas när Bures förre vd Peter Sandberg dömdes i hovrätten som det stod klart att det är informationen som i normalfallet skulle påverka kursen upp eller ned. Sandberg sålde sina aktier när det stod klart att han skulle sluta, vilket är ganska normalt att vd gör. Men eftersom han satt på information om att bolaget hade börjat gå sämre, vilket skulle sänka aktien när det rapporterades, betraktades det som insiderhandel när han sålde.

Yngve Rydberg tycker att det har hänt mycket inom lagstiftningen på senare år för att underlätta kampen mot insiderbrottsligheten. Finansinspektionens och Ekobrottsmyndigheten har också hittat bättre samarbetsformer. I dag finns det till exempel ett krav på att ett ärende ska överlämnas till Ekobrottsmyndigheten så snart det finns anledning att tro att brott har begåtts.

– Ju snabbare vi kommer på plats desto större är chanserna att vi kan lösa ett insiderbrott, säger Yngve Rydberg.

Men det finns de som argumenterar för att insiderhandel borde vara tillåtet. Enligt all marknadsekonomisk teori ska staten inte lägga näsan i blöt om inte marknaden misslyckats på något sätt. Därför är ett vanligt argument för insiderhandel att den leder till effektivare priser som bättre och snabbare avspeglar det verkliga värdet på produkten.

Det främsta ekonomiska argumentet mot insiderhandel är att den undergräver aktörernas förtroende för marknaden och motverkar målet om en transparent marknad.
Men oavsett hur lagstiftningen ser ut kommer alla världens Gordon Gekko (insiderkungen i filmen »Wall Street«) att fortsätta fira triumfer dagligen så länge andelen dömda för insiderbrott är så liten.